hig.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternativa namn
Publikasjoner (5 av 5) Visa alla publikasjoner
Bellman, L., Gebert Persson, S., Kulander, M. & Lind, H. (2015). Boende för äldre: en studie av 10 kommuner. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Institutionen för Fastigheter och Byggande
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Boende för äldre: en studie av 10 kommuner
2015 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Andelen äldre personer i det svenska samhället ökar. I Sverige finns boendeformer som på olika sätt är anpassade efter äldres behov. Hur utbudet av dessa för äldre individer anpassade boendeformer ser ut och vilken information kommuner ger till äldre kan ses som viktiga för att förstå om äldre väljer att bo kvar eller flytta.  I denna rapport kartläggs hur nuvarande utbud av de tre boendeformerna vård- och omsorgsboende, trygghetsbostäder och seniorbostäder ser ut på bostadsmarknaden vad gäller den äldre befolkningen i tio utvalda kommuner. I rapporten ligger tonvikten på kommunala företrädares uppfattningar och på kommunernas planer. För att få en större förståelse görs jämförelser med siffror från samtliga kommuner hämtade från Boverkets Bostadsmarknadsenkät (2014). Denna rapport är den första delen av en större studie som syftar till att undersöka push- och pullfaktorer som påverkar äldres val av boende. Av kartläggningen framgår att bostadsutbudet i de olika kommunerna skiljer sig åt, där vissa har bostadsöverskott medan andra har bostadsunderskott men där majoriteten av kommunerna erbjuder de tre olika boendeformerna. I storstadsregionen och i de större städerna finns ett utbud av samtliga tre boendeformer medan flera av glesbygdskommunerna saknar trygghetsbostäder. Rådgivning i de flesta kommuner är reaktiv snarare än proaktiv. I rapporten väcks frågan om hur vi ska se på boendet för de äldsta.                      

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Institutionen för Fastigheter och Byggande, 2015. s. 37
Serie
TRITA-FOB ; 2015:3
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hig:diva-20718 (URN)978-91-85783-52-6 (ISBN)
Prosjekter
Vad påverkar äldres val av boendeform?
Merknad

Rapporten är framtagen av forskare vid CER Mittuniversitetet, KTH, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet och är finansierad via Länsförsäkringsbolagens forskningsfond.

Tilgjengelig fra: 2015-11-30 Laget: 2015-11-30 Sist oppdatert: 2018-12-17bibliografisk kontrollert
Gebert Persson, S., Bellman, L., Kulander, M. & Lind, H. (2015). Vad påverkar äldres val av boendeform: Slutrapport. Stockholm: Länsförsäkringar AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vad påverkar äldres val av boendeform: Slutrapport
2015 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Syftet med projektet har varit att belysa vilka push- respektive pullfaktorer som inverkar på äldres val av boende. För att få en förståelse för den kontext som kan påverka push- och pullfaktorer undersöktes även kommuners utbud av och information om bostäder för äldre. Utbudet av och information om seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende skiljer sig mellan kommuner och en samstämmighet kring synen på bostadsformer saknas. Detta återspeglas även i den kunskap som finns bland 55-84 åringar kring olika bostadsformer. Det finns vissa skillnader i hur pull- och push- faktorer påverkar vid olika åldrar men skillnaderna var mindre än förväntat.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Länsförsäkringar AB, 2015. s. 72
Serie
Avslutade projekt inom åldrande, hälsa och livsstil
Emneord
äldre, boendeform, äldre personer, gamla
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hig:diva-24857 (URN)
Prosjekter
Vad påverkar äldres val av boendeform?
Forskningsfinansiär
Länsförsäkringar AB
Merknad

Slutrapporten är framtagen av forskare vid CER Mittuniversitetet, KTH och Högskolan i Gävle, samt är finansierad via Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens forskningsfond.

Tilgjengelig fra: 2017-08-16 Laget: 2017-08-16 Sist oppdatert: 2018-12-17bibliografisk kontrollert
Lind, H. & Kulander, M. (2009). Belåningsgrader och lånevillkor: en studie av husköpare våren 2008. Stockholm: Institutionen för Fastigheter och Byggande, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Belåningsgrader och lånevillkor: en studie av husköpare våren 2008
2009 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den internationella utvecklingen när det gäller huspriser och en kraftig ökning av antalet hushåll som tvingas sälja sin bostad leder naturligtvis till frågan om samma sak kommer att hända här. Utifrån den negativa internationella bilden kan man säga att resultaten av denna studie i huvudsak ger skäl till en mer optimistisk bild av situationen:- Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg (drygt 60%) , även om det var en fjärdedel som hade en belåningsgrad på över 88%.- En mycket liten grupp av hushållen oroar sig för inte klara sina boendekostnader. Endast 2% kände en stor oro och förklaringen är rimligen att inkomstnivå är relativt hög bland de hushåll som köpt bostad under den aktuella tiden. I media har rapporterats att det skett en kraftig procentuell ökning av antalet exekutiva auktioner, men det är viktigt att notera att detta räknas från en mycket låg nivå i absoluta tal och därför motsäger inte detta resultatet i denna studie som pekar på att enbart en mycket liten grupp av hushåll kommer att drabbas av detta. Även om det är en tragedi i det enskilda falletär det därför inte troligt att det blir ett stort samhällsekonomiskt problem eller att det blir storakreditförluster för bankerna.Ska man peka på några oroande drag är det:- Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunkturer kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar.- Många hushåll amorterar inget och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte fallit nämnvärt hittills, bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka. Avslutningsvis kan man säga att en orsak till husköparnas relativt goda ekonomiska situation är att man har gjort en "boendekarriär". De allra flesta har ägt en bostadsrätt eller egnahem redan innan och prisökningarna under de sista 5-10 åren har rimligen bidragit till att denna grupp har kunna bygga upp ett betydande eget kapital. Samtidigt har naturligtvis denna utveckling gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Institutionen för Fastigheter och Byggande, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, 2009. s. 27
Serie
Meddelande. Inst. för fastigheter och byggande, Svenska uppsatser och rapporter ; nr 49
Emneord
Social Sciences, Economics And Business, Economics, Samhällsvetenskap, Ekonomi Och Näringsliv, Nationalekonomi
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hig:diva-22511 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-01-07 Laget: 2016-09-26 Sist oppdatert: 2018-04-25bibliografisk kontrollert
Kulander, M., Lind, H. & Lundström, S. (2008). Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?. Stockholm: Institutionen för Fastigheter och Byggande, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?
2008 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Institutionen för Fastigheter och Byggande, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, 2008. s. 24
Serie
Svenska uppsatser och rapporter, Meddelande. Inst. för fastigheter och byggande ; nr 45
Emneord
Social Sciences, Economics And Business, Economics, Samhällsvetenskap, Ekonomi Och Näringsliv, Nationalekonomi
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hig:diva-22509 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-01-07 Laget: 2016-09-26 Sist oppdatert: 2018-04-25bibliografisk kontrollert
Lind, H. & Kulander, M. (2008). Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt. Stockholm: Institutionen för Fastigheter och Byggande, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt
2008 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Den svenska fastighetsbeskattningen har flera olika komponenter. När man talar omfastighetsskatt är det i första hand den löpande beskattningen som åsyftas, men det finns ocksåskatter som är knutna till själva transaktionen, främst realisationsvinstbeskattning ochstämpelskatten. I debatten har det lyfts fram att dessa skatter kan ha negativa konsekvensergenom att det uppstår inlåsningseffekter av olika slag.Syftet med denna rapport är i första hand att i detalj beräkna hur stora merkostnader somskattesystemet skapar i samband med en flytt. Kalkyler görs för- två städer med olika prisnivå (Stockholm resp Gävle)- för ett pensionärshushåll (som flyttar från en villa till en bostadsrätt) och för en barnfamilj(som flyttar från en bostadsrätt till en villa)- för pensionärshushållet görs en uppdelning efter hur länge man bott på orten- för barnfamiljen görs en uppdelning utifrån om man har uppskov på tidigarerealisationsvinstbeskattning eller ej.Detta ger totalt 8 olika fall.I samtliga fall antas att inkomsterna hos hushållen är sådan att inga särskilda bidrag utgår.Kalkylen är uppbyggt så att alla engångskostnader, t ex stämpelskatten, finansieras med lånoch det som redovisas är förändringen i hushållets löpande månadskostnad före respektiveefter flytten. I tabellerna nedan sammanfattas resultatet. Det antas att hushållen köper enbostad som kostar lika som det som de får för den som de säljer (5 miljoner i Stockholm,2 miljoner i Gävle).Översikt pensionärsalternativFörändring i månadsutgiftStockholm - bott länge +4618, varav amortering: 1 925Stockholm - bott ca 10 år + 1510, varav amortering: 550Gävle- bott länge +475, varav amortering: 92Gävle- bott ca 10 år +17, (ingen amortering pga inget lån)Översikt barnfamiljFörändring i månadsutgiftStockholm - inget tidigare uppskov +2405, varav amortering: 592Stockholm - tidigare uppskov +3369, varav amortering: 1203Gävle- - inget tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Gävle- tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Som framgår av tabellerna är det betydande kostnadsökningar pga de transaktionsrelateradeskatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den störstakostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljersom redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Institutionen för Fastigheter och Byggande, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, 2008. s. 24
Serie
Meddelande. Inst. för fastigheter och byggande, Svenska uppsatser och rapporter ; nr 48
Emneord
Social Sciences, Economics And Business, Economics, Samhällsvetenskap, Ekonomi Och Näringsliv, Nationalekonomi
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hig:diva-22510 (URN)
Tilgjengelig fra: 2012-01-07 Laget: 2016-09-26 Sist oppdatert: 2018-04-25bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-4841-5056