Denna antologi har kandidatprogrammet Människa-kultur-religionsprogrammet (MKR) vid den religionsvetenskapliga ämnesavdelningen vid Högskolan i Gävle som gemensam nämnare och övergripande tema. Programmet har en unik sammansättning kurser som bara finns i Gävle och har i en undersökning pekats ut som det mest populära kandidatprogrammet i religionsvetenskap i landet. Programmet ger en förståelse för olika religioner, livssyner och kulturella bakgrunder, och ger därmed studenten en särskild kompetens att arbeta med komplexa kulturmötesfrågor. Det ger därutöver studenten en speciell förståelse för de existentiella frågor som individen ställs inför i livets olika skeden.

Programmet svarar mot regionala såväl som nationella utbildningsbehov och tar sig an många och viktiga samtida och framtida samhällsutmaningar. Social, kulturell och existentiell hållbarhet är fenomen som kommer att framstå som allt viktigare ju mer mångfaldigt och komplext samhället blir och utgör centrala teman inom MKR-programmet.

Antologin är tänkt att användas som undervisningsmaterial för studenter som går programmet. Förhoppningen är emellertid att boken även ska intressera en större läsekrets, däribland representanter för möjliga framtida arbetsplatser för våra studenter, men även andra.

Bokens kapitel är skrivna av lärare och tidigare studenter knutna till Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.

Templet på bokens omslag ligger i anslutning till Frasassigrottorna nära staden Genga i regionen Marche i östra Italien. Det uppfördes 1828 på initiativ av påve Leo XII och kallas Valadiertemplet efter arkitekten Giuseppe Valadier, känd för sina byggnader i neoklassisk stil. Templet rymmer en staty av madonnan och barnet. En av benämningarna för Jungfru Maria är refugium peccatorum och därför är templet även känt som ”syndarnas tillflykt” och har varit en plats dit pilgrimer sökt sig för förlåtelse.

Religionspsykologen William James (1842–1910) skrev i sin berömda bok Den religiösa erfarenheten i dess skilda former:

"Det är, som om det i människans medvetande funnes ett sinne för realitet, en känsla av objektiv närvaro, en förnimmelse av att det ’är någonting där’, djupare och allmännare än något av de särskilda ’sinnen’ genom vilka, enligt den vanliga psykologins antagande, existerande verkligheter ursprungligen uppenbaras (1956, ss. 49-50)."

Den upplevelse av närvaro som James beskriver är allmänmänsklig och ofta djupt meningsfull. I den här studien vänder jag blicken mot barns upplevelser av att något är nära. För barn, men även för vuxna, kan känslan av närvaro vara skrämmande. De flesta kan nog känna igen sig i detta. Antingen i sin föräldraroll där man kan ha försökt förklara för sitt barn när de ska sova att det inte finns ”något” otäckt under sängen eller i det mörka hörnet, eller genom minnen från sin egen barndom och hur påtaglig känslan var att det fanns ”något” i mörkret. Jag kommer att behandla hur barn kan relatera känslan av att det är något där, eller känslan av det andras närvaro, till andar och väsen från berättelser i böcker, tv-program och filmer, och hur det påverkar deras verklighetsbild. Ett exempel som jag tar upp är den skräckinjagande Mårran som man kan finna i böckerna om mumintrollen. Jag diskuterar också hur de tolkningar av känslan av det andras närhet under barndomenkan påverka tradering och livssyner i vuxen ålder.