hig.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 33) Show all publications
Nordlund, A., Granström, R., Hillman, K. & Zampoukos, K. (2017). Användarnas beteende och syn på laddbara bilar: Rapport från projektet SELF-i. Umeå: Transportforskningsenheten
Open this publication in new window or tab >>Användarnas beteende och syn på laddbara bilar: Rapport från projektet SELF-i
2017 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Erfarenheter av dagligt bruk

Inom ramen för projektet SELF-i, ”Svensk Enkät Laddbara Fordon – introduktionsfas”, genomfördes under våren-sommaren 2016 för första gången en nationellt övergripande enkät riktad till användare av laddbara bilar i Sverige. Projektet har finansierats av Energimyndigheten och syftet har varit att söka svar på vad dessa personer, med erfarenheter av dagligt bruk/ägande, tänker om ”elbilar och elektromobilitet”. Som ett första steg släpps denna populärvetenskapligarapport. Fram till sommaren 2017 kommer sedan tre fördjupningsrapporter att produceras.

Villaägare överrepresenterade

Övergripande konstateras, inte helt oväntat, att det finns en tydlig överrepresentation av villaägare bland de som kör laddbara bilar privat.Så mycket som 80 procent av elbilsanvändarna bor i villa. Till bilden hör att den vanligaste konsumenten bland de som svarat – välutbildade, manliga förare över 50 som bor i villa – köper fler nya bilar än snittbefolkningen. Men en första tolkning av resultaten är den höga andelen villaägare bland laddbilsförare kan förklaras med att det är enklare att ordna med laddning för denna grupp.

Laddhybrid vanligare i enbilshushåll

Endast 15 procent av de elbilsanvändare som svarat på enkätendisponerar inte någon annan bil i hushållet/verksamheten, och för laddhybridsanvändarna ärmotsvarande siffra 30 procent. Det är alltså dubbelt så vanligt med laddhybrid än med elbil i enbilshushåll. Omvänt kan man konstatera att 15% av elbilsanvändarna klarar sig med endast en elbil.Totalt sett har 19 procent av elbilsanvändarna som besvarat enkäten –9 procent av totala antalet respondenter –endasttillgång till en eller flera elbilar. Räknar vi bort användare av Tesla Model S är det 12 procent av elbilsanvändarna som bara har tillgång till elbil(ar)med kortare räckvidd.

Flerbilshushåll en tydlig konsumentgrupp

Hushåll med flera bilar är en mycket tydlig konsumentgrupp. 18 procent av elbilsanvändarna säger att köpet inneburit att man nu äger en bil till. Men noterbart är att 19 procent av flerbilshushållen är säkra eller nästan säkra på att dom kommer att göra sig av med sin andra bil. Över 40 procent av elbilsanvändarna med en fossilbil instämmer helt i påstående att dom kommer att ersätta sin andra bil med en ren elbil. 46 procent av dessa ägare räknar med att byta bilen inom 2 år. Samtidigt anger 30 procent av elbilsanvändarna att de reser mer eller mycket mer med bil sedan den laddbara bilen köptes, och för användare av laddhybriderär siffran ca 10 procent. Endast ett fåtal procent anger att de reser mindre eller mycket mindre. Cirka 10 procent anger dessutom att resandet med kollektivtrafik har blivit mindre eller mycket mindre.

Elbilen – enstadsbil?

Uppfattningen att rena elbilar är stadsbilar och att laddhybrider passar för personer utanför städerna stärks inte av enkätmaterialet. Från materialet ser vi att runt 40 procent av de som kör en elbil bor i ett samhälle med mindre än 10 000 invånare. För användareav laddhybrider är andelen i mindre samhällenendast 30 procent. Omvänt kan endast 4 procentav elbilarnakopplas till bostadsrätter i städer med fler än 100 000 invånare. Motsvarande siffra för laddhybrider är 6 procent. Men vi får avvakta analyserna av data innan vi utropar elbilen som populärare på landsbygden. Först krävs bland annat en jämförelse mot statistik över vanliga diesel-och bensinbilar och en analys som skiljer på mindre samhällen på landsbygden och i nära anslutning till städer.

Jämförelse svensk och norsk studie

SELF-i-studien har tidsmässigt synkroniserats med en norsk studie med vissa gemensamma frågor. En första jämförelse mellan den norska och den svenska studien visar att det är en större andel villaägare med elbil i Sverige (80 procent) än i Norge (69 procent). Sverige verkar även ha färre elbilar i storstäderna än man har i Norge. Tillgång till laddplatser/parkeringar, bussfiler mm kan ha stimulerat den norska urbana elektromobilitetsutvecklingen, men vad skillnaden beror på och om den kan/böranvändas som argument för att stimulera laddbara bilar i städer är dock för tidigt att säga. Det kan ju vara så att villaägare i mindre orter kör mer/längre och att ett stort laddbilsintresse i denna grupp då ger en möjlighet att spara mer olja och erbjuda en högre miljönytta per såld laddbar bil i denna tidiga fas av elektromobilitetsutvecklingen.

Laddning

Laddningen i anslutning till hemmet dominerar. Vi ser även att många laddar via vanlig Shucko-kontakt och att standardiserade ladduttag är vanligare på arbetsplatser än i hemmet. Tre-fasladdare i bilen är tydligt önskat och faktiskt mer eftertraktat än nya modeller från tillverkarna. Vi ser att en större andel av laddhybridsanvändarna sällan eller aldrig laddar offentligt/vid köpcentra. Laddhybridanvändarna stör sig mer på behovet att ladda ofta och en betydligt större andel av dem ser hantering av laddkabel som en nackdel.

Tjänstebilar viktigt segment, nästa bil blir en elbil

Mer än 90 procentav de som kör elbil är mycket säkra på att nästa bil blir en elbil eller en laddhybrid och endast 2,5 procent är tveksam eller mycket tveksam till en laddbar bil nästa gång.Tittar man djupare i statistiken ser man att elbilsanvändare överlag verkar mer nöjda än de som använder laddhybrid. Av de som kör elbil idag kommer en väldigt stor andel att välja en elbil nästa gång: 89procent är säkra eller mycket säkra på att även nästa bil blir en ren elbil. Endast 48 procent av laddhybridsanvändarna är säkra/mycket säkra på att man väljer en laddhybrid igen och 21 procent står och väger. I båda grupperna är färre än 30 procent tveksamma eller mycket tveksamma till påståendet att 4 av 5 tjänstebilar som säljs 2021 är laddbara. Gällande en sådan fördelning bland de närmaste vännerna är tveksamheten betydligt större, bland laddhybridsanvändare hela 52 procent.

Drivkrafter vid inköp

Av de skäl som lyfts fram som drivkrafter vid valet av biltyp är miljöegenskaper, intresset för teknik, driftsäkerhet och låga drivmedelskostnader viktiga frågor. Det bör noteras att dessa faktorer, som brukar lyftas fram som reella elbilsfördelar, värderats högre än konstruerade elbilsfördelar som supermiljöbilspremien och lägre förmånsvärde på bilen. En annan faktor vid inköp som varit viktig är att tillgång till laddning på arbetet/skola och hemma. En överväldigande majoritet ser det också som en fördel att kunna ladda hemma.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Transportforskningsenheten, 2017. p. 67
Series
TRUM-rapport, ISSN 1403 - 6924 ; 2017:1
Keywords
Attityder och beteende, Laddbara bilar, framtidens resande, Styrmedel, Laddning
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-25667 (URN)
Projects
SELF-i
Available from: 2017-11-29 Created: 2017-11-29 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved
Hadin, Å., Hillman, K. & Eriksson, O. (2017). Prospects for Increased Energy Recovery from Horse Manure: A Case Study of Management Practices, Environmental Impact and Costs. Energies, 10(12), Article ID 1935.
Open this publication in new window or tab >>Prospects for Increased Energy Recovery from Horse Manure: A Case Study of Management Practices, Environmental Impact and Costs
2017 (English)In: Energies, ISSN 1996-1073, E-ISSN 1996-1073, Vol. 10, no 12, article id 1935Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

A transition to renewable energy sources and a circular economy has increased interest in renewable resources not usually considered as energy sources or plant nutrient resources. Horse manure exemplifies this, as it is sometimes recycled but not often used for energy purposes. The purpose of this study was to explore horse manure management in a Swedish municipality and prospects for energy recovery. The case study includes a survey of horse manure practices, environmental assessment of horse manure treatment in a biogas plant, including associated transport, compared to on-site unmanaged composting, and finally a simplified economic analysis. It was found that horse manure management was characterized by indoor collection of manure most of the year and storage on concrete slabs or in containers, followed by direct application on arable land. Softwood was predominantly used as bedding, and bedding accounted for a relatively small proportion (13%) of the total mix. Anaerobic digestion was indicated to reduce potential environmental impact in comparison to unmanaged composting, mainly due to biogas substituting use of fossil fuels. The relative environmental impact from transport of manure from horse facilities to anaerobic digestion plant was small. Results also indicate a relatively high cost for horse keepers to change from composting on site to anaerobic digestion in a centralized plant.

Place, publisher, year, edition, pages
MDPI, 2017
Keywords
horse manure, horse keeping, bioenergy, anaerobic digestion, nutrient recycling, systems perspective, Life Cycle Assessment (LCA), ORWARE, global warming potential (GWP), cumulative energy demand (CED), costs, bedding
National Category
Bioenergy
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-25604 (URN)10.3390/en10121935 (DOI)000423156900006 ()2-s2.0-85044482336 (Scopus ID)
Available from: 2017-11-27 Created: 2017-11-27 Last updated: 2018-09-06Bibliographically approved
Hadin, Å., Eriksson, O. & Hillman, K. (2016). A review of potential critical factors in horse keeping for anaerobic digestion of horse manure. Renewable & sustainable energy reviews, 65, 432-442
Open this publication in new window or tab >>A review of potential critical factors in horse keeping for anaerobic digestion of horse manure
2016 (English)In: Renewable & sustainable energy reviews, ISSN 1364-0321, E-ISSN 1879-0690, Vol. 65, p. 432-442Article, review/survey (Refereed) Published
Abstract [en]

Keeping horses causes environmental impacts through the whole chain from feed production to manure. According to national statistics, the number of horses in Sweden is currently 360,000 and is continuing to increase. This result in increasing amounts of horse manure that has to be managed and treated, which is currently done using practices that cause local, regional, and global environmental impacts. However, horse manure and its content of nutrients and organic material could be a useful fertiliser for arable land and a substrate for renewable energy production as biogas. The aim of the paper is to identify and describe potentially critical factors in horse keeping determining the amount (total mass) and characteristics (nutrient content and biodegradability) of horse manure, and thus the potential for anaerobic digestion. A systematic combining approach is used as a structural framework for reviewed relevant literature. All factors identified are expressed as discrete choices available to the horse keeper. In all, 12 different factors were identified: type and amount of feed, type and amount of bedding, mucking out regime, residence time outdoors, storage type and residence time of manure in storage, spreading and soil conditions, and transport distance and type of vehicle fuel used. Managing horses in terms of these factors is of vital importance in reducing the direct environmental impacts from horse keeping and in making horse manure attractive as a substrate for anaerobic digestion. The results are also relevant to environmental systems analysis, where numerical calculations are employed and different biogas system set-ups are compared to current and other treatments. In such assessments, the relevance and importance of the critical factors identified here and corresponding conditions can be examined and the most promising system set-up can be devised.

Keywords
Biodegradability, Biogas, Crashworthiness, Environmental impact, Fertilizers, Fuel storage, Fuels, Manures, Nutrients, Substrates, Systems analysis, Environmental systems analysis, Global environmental impacts, Horse keeping, Horse manure, Numerical calculation, Nutrient recycling, Structural frameworks, Transport distances, Anaerobic digestion
National Category
Environmental Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-22236 (URN)10.1016/j.rser.2016.06.058 (DOI)000383293800031 ()2-s2.0-84978732237 (Scopus ID)
Available from: 2016-08-17 Created: 2016-08-17 Last updated: 2018-09-06Bibliographically approved
Eriksson, O., Jonsson, D. & Hillman, K. (2016). Life cycle assessment of Swedish single malt whisky. Journal of Cleaner Production, 112(1), 229-237
Open this publication in new window or tab >>Life cycle assessment of Swedish single malt whisky
2016 (English)In: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 112, no 1, p. 229-237Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Agricultural production and further processing to food and drink have large impacts on the environment. However, there are still few examples of LCA studies on beverages such as whisky. This paper presents a life cycle assessment of Swedish single malt whisky and different environmental improvements of the production chain are discussed. The functional unit is one bottle (70cl) of whisky and results are obtained for global warming potential (GWP), Acidification Potential (AP), Eutrophication potential (EP) and primary energy (PE). The contribution to GWP is dominated by CO<inf>2</inf> emissions from transport of stillage. When avoided emissions from use of biogas are included, the net result is 2.1tonnes CO<inf>2</inf>-eq. Acidification is mainly due to emissions of SO<inf>2</inf> from bottle production, transport and barley cultivation which ends up to 14.6kgSO<inf>2</inf>-eq. Eutrophication results are totally dominated by barley cultivation, in total 8.6kgPO43-The total use of primary energy is 53.5MJ/FU with a 50/50 distribution in renewable and non-renewable. Non-renewables emanate from fossil fuels used for transports and in glass production, whereas renewables are mostly used for heating in the distillery. Improvement analysis of transports included; (1) decreasing need of transport, (2) change of fuel and (3) change of transport mode. Decreasing transport of stillage is an efficient measure to reduce GWP and use of non-renewable energy. Substituting diesel with biodiesel for all road transports is an even more efficient measure for these categories, but increases other environmental impact. For all impact categories except use of renewable energy a scenario combining all improvements is the most efficient measure to reduce environmental impact. The results can be used by the manufacturer, but an improved and expanded LCA on product level can be used for a more specific eco-labelling of the different whisky editions. 

Keywords
Beverage, Biogas, Eco-labelling, LCA, Transports, Whisky
National Category
Other Environmental Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-20107 (URN)10.1016/j.jclepro.2015.07.050 (DOI)000368206700024 ()2-s2.0-84938118536 (Scopus ID)
Available from: 2015-08-17 Created: 2015-08-17 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved
Andersen, N., Eriksson, O., Hillman, K. & Wallhagen, M. (2016). Wind turbines’ end-of-life: Quantification and characterisation of future waste materials on a national level. Energies, 9(12), Article ID 999.
Open this publication in new window or tab >>Wind turbines’ end-of-life: Quantification and characterisation of future waste materials on a national level
2016 (English)In: Energies, ISSN 1996-1073, E-ISSN 1996-1073, Vol. 9, no 12, article id 999Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Globally, wind power is growing fast and in Sweden alone more than 3000 turbines have been installed since the mid-1990s. Although the number of decommissioned turbines so far is few, the high installation rate suggests that a similarly high decommissioning rate can be expected at some point in the future. If the waste material from these turbines is not handled sustainably the whole concept of wind power as a clean energy alternative is challenged. This study presents a generally applicable method and quantification based on statistics of the waste amounts from wind turbines in Sweden. The expected annual mean growth is 12% until 2026, followed by a mean increase of 41% until 2034. By then, annual waste amounts are estimated to 240,000 tonnes steel and iron (16% of currently recycled materials), 2300 tonnes aluminium (4%), 3300 tonnes copper (5%), 340 tonnes electronics (<1%) and 28,000 tonnes blade materials (barely recycled today). Three studied scenarios suggest that a well-functioning market for re-use may postpone the effects of these waste amounts until improved recycling systems are in place.

Keywords
Composites; Copper; Decommission; Electronics; End-of-life; Iron; Materials; Plastic; Recycling; Steel; Sweden; Waste; Wind turbine
National Category
Mechanical Engineering Environmental Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-23262 (URN)10.3390/en9120999 (DOI)000388604700021 ()2-s2.0-85002559771 (Scopus ID)
Note

Funding agency: University of Gävle

Available from: 2017-01-09 Created: 2017-01-09 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved
Hillman, K., Damgaard, A., Eriksson, O., Jonsson, D. & Fluck, L. (2015). Climate Benefits of Material Recycling: Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden. Copenhagen, Denmark: Nordic Council of Ministers
Open this publication in new window or tab >>Climate Benefits of Material Recycling: Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden
Show others...
2015 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The purpose of this project is to compare emissions of greenhouse gases from material recycling with those from virgin material production, both from a material supply perspective and from a recycling system perspective. The method for estimating emissions and climate benefits is based on a review, followed by a selection, of the most relevant publications on life cycle assessment (LCA) of materials for use in Denmark, Norway and Sweden. The proposed averages show that emissions from material recycling are lower in both perspectives, comparing either material supply or complete recycling systems. The results can be used by companies and industry associations in Denmark, Norway and Sweden to communicate the current climate benefits of material recycling in general. They may also contribute to discussions on a societal level, as long as their average and historic nature is recognised.

Place, publisher, year, edition, pages
Copenhagen, Denmark: Nordic Council of Ministers, 2015. p. 84
Series
TemaNord, ISSN 0908-6692 ; 2015:547
National Category
Other Environmental Engineering Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-20125 (URN)10.6027/TN2015-547 (DOI)978-92-893-4217-9 (ISBN)978-92-893-4218-6 (ISBN)978-92-893-4219-3 (ISBN)
Funder
Nordic Council of Ministers, 20130111
Available from: 2015-08-20 Created: 2015-08-20 Last updated: 2018-12-03Bibliographically approved
Hillman, K. (2013). Materialåtervinning och klimatnytta: Hur räknar återvinningsaktörer i Sverige?. Gävle: Högskolan i Gävle
Open this publication in new window or tab >>Materialåtervinning och klimatnytta: Hur räknar återvinningsaktörer i Sverige?
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med den här studien är att sammanställa hur aktörer verksamma i återvinningsbranschen i Sverige tar fram siffror på, och kommunicerar klimatnyttan vid återvinning av olika material, samt att undersöka hur väl de använda metoderna överensstämmer med vetenskapliga studier. Resultaten visar att flera stora aktörer inom branschen kommunicerar klimatnytta på likvärdiga sätt, i syftet att visa på ”den klimatnytta som återvinningen redan idag medför och vilken potential som finns att öka återvinningens bidrag till en minskad klimatpåverkan”. Detta innebär bland annat att aktörerna har för avsikt att vara både tillbakablickande och framåtblickande, samt att företag inte försöker jämföra sig med varandra med utgångspunkt i klimatnytta.

Det tillgängliga underlaget och hur det används för beräkningar och kommunikation av klimatnytta visar sig ha flera brister som är signifikativa för miljöbedömningar. I huvudsak handlar dessa om att man kombinerar siffror från studier med olika antaganden vad gäller tidsperspektiv, geografisk täckning och val av växthusgaser, vilket innebär att resultaten inte blir rättvisande för något ändamål, och att man i princip inte kan dra några slutsatser från materialet. Samtidigt finns det gott om studier som rätt hanterade kan komma till användning för de syften de är framtagna för.

I rapporten framhålls tre viktiga aspekter att förbättra vid beräkning och kommunikation av klimatnyttan med återvinning, samt vid användning av resultaten. För det första handlar klimatnytta inte bara om koldioxid, och miljönytta handlar inte bara om växthusgaser. Beräkningar av andra typer av utsläpp kan visa på ytterligare fördelar och eventuella nackdelar med återvinning. För det andra bör metodval och antaganden vara kopplade till studiens syfte, samt vara konsekventa, för att ge rättvisande och jämförbara resultat. För det tredje bör resultaten från olika studier endast användas för det syfte de är avsedda för, alternativt bearbetas för att kunna användas i andra sammanhang.

Eftersom samtliga aktörer inom återvinningsbranschen i Sverige verkar ha liknande syften med sin kommunikation av klimatnyttan med materialåtervinning, och då tillgängligt dataunderlag inte ger något utrymme för att jämföra företag med varandra identifieras följande möjligheter för det fortsatta arbetet.

  1. Först och främst kan man inom branschen stämma av och eventuellt enas om vilka olika syften man vill uppnå med att beräkna klimatnytta.
  2. Därefter kan man gå vidare och arbeta tillsammans för att komma tillrätta med de brister som finns i underlaget, samt i hur det används. En möjlighet är att anlita en expert för att välja ut, bearbeta och komplettera det underlag som finns, så att det kan användas för de syften man vill uppnå. Branschen kan sedan försöka komma överens om gemensamma siffror, samt om hur de bör kommuniceras på lämpligt sätt.
  3. En framtida möjlighet inom området kan också vara att utveckla gemensamma riktlinjer för hur man ska ta fram och kommunicera företagsspecifika siffror på klimatnytta, i syfte att möjliggöra jämförelser mellan olika företag.
Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: Högskolan i Gävle, 2013. p. 18
Series
Working paper, ISSN 1403-8757 ; 53
Keywords
materialåtervinning, klimatnytta
National Category
Energy Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-24830 (URN)
Available from: 2017-08-14 Created: 2017-08-14 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved
Hillman, K. & Rickne, A. (2012). Balancing Variety Creation and Selection: Governing Biofuels in Sweden 1990-2010 (1ed.). In: Måns Nilsson, Karl Hillman, Annika Rickne, Thomas Magnusson (Ed.), Paving the Road to Sustainable Transport: Governance and innovation in low-carbon vehicles (pp. 235-259). Routledge
Open this publication in new window or tab >>Balancing Variety Creation and Selection: Governing Biofuels in Sweden 1990-2010
2012 (English)In: Paving the Road to Sustainable Transport: Governance and innovation in low-carbon vehicles / [ed] Måns Nilsson, Karl Hillman, Annika Rickne, Thomas Magnusson, Routledge, 2012, 1, p. 235-259Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2012 Edition: 1
Series
Routledge studies in ecological economics ; 20
Keywords
Transport Industries, Economic Geography, Regional Development, Industrial Economics, Environmental Studies, Environmental Economics
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-13353 (URN)2-s2.0-84918937939 (Scopus ID)978-0-415-68360-9 (ISBN)978-0-203-11971-6 (ISBN)
Available from: 2012-11-07 Created: 2012-11-07 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved
Nilsson, M., Hillman, K. & Magnusson, T. (2012). How do we govern sustainable innovations? Mapping patterns of governance for biofuels and hybrid-electric vehicle technologies. Environmental Innovation and Societal Transitions, 3, 50-66
Open this publication in new window or tab >>How do we govern sustainable innovations? Mapping patterns of governance for biofuels and hybrid-electric vehicle technologies
2012 (English)In: Environmental Innovation and Societal Transitions, ISSN 2210-4224, Vol. 3, p. 50-66Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper examines patterns of governance aimed at sustainable technological innovation in the transport sector. It makes an overall assessment of governance emerging in the fields of biofuel and hybrid-electric vehicle (HEV) technologies, and makes a classification of its characteristics. It examines the role of different actors and levels of governance as well as preferred mechanisms and targets of governance. The assessment reveals that there are rather differential patterns of governance influencing the two fields. For instance, international-level and market-based governance are much more prevalent in biofuels, whereas industry-led and cognitive governance play comparatively stronger roles in HEV. These patterns can be understood in light of both the different institutional and actor characteristics of the two technologies, and their positions in relation to socio-technical regimes.

Keywords
Biofuels, Hybrid-electric vehicles, Innovation, Policy, Sustainability, Sweden, Transport
National Category
Environmental Sciences Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-13351 (URN)10.1016/j.eist.2012.04.002 (DOI)2-s2.0-84867743858 (Scopus ID)
Available from: 2012-11-07 Created: 2012-11-07 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved
Nilsson, M., Hillman, K., Rickne, A. & Magnusson, T. (Eds.). (2012). Paving the Road to Sustainable Transport: Governance and innovation in low-carbon vehicles (1ed.). Routledge
Open this publication in new window or tab >>Paving the Road to Sustainable Transport: Governance and innovation in low-carbon vehicles
2012 (English)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [en]

This book is about how societies around the world can accelerate innovation in sustainable transport. It examines the relationship between policy change and the development of technological innovations in low carbon vehicle technologies, including biofuels, hybrid-electric vehicles, electric vehicles and fuel cells. Examining this relationship across countries and regions that are leaders in vehicle manufacturing and innovation, such as the European Union, Germany, Sweden, China, Japan, Korea and USA, the books aims to learn lessons about policy and innovation performance.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2012. p. 306 Edition: 1
Series
Routledge studies in ecological economics ; 20
Keywords
Transport Industries, Economic Geography, Regional Development, Industrial Economics, Environmental Studies, Environmental Economics
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Environmental Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hig:diva-13352 (URN)2-s2.0-84918933901 (Scopus ID)978-0-415-68360-9 (ISBN)978-0-203-11971-6 (ISBN)
Available from: 2012-11-07 Created: 2012-11-07 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5885-3864

Search in DiVA

Show all publications