Electricians’ exposure to ergonomically challenging working positions and conditions makes them vulnerable to musculoskeletal disorders (MSDs). Ergonomic behaviour and compliance with interventions may be expected to be intertwined with their understanding, knowledge, and habits regarding their occupation and regarding work environment and ergonomics. These habits and knowledge are initially formally shaped during vocational education and training. Therefore, the aim of this article is to explore how electricians and the electrical trade are conceived, expressed and (re)produced in a trade school context and how these may function to impede or facilitate implementation of healthy ergonomic habits and behaviours for electricians. Five semi-structured focus group interviews were performed with trade school related stakeholders regarding electricians and MSDs. Interview data was analysed using discourse analysis. Results show that discourses of ‘the architecture of electricity’ and of ‘time pressure’ informed the informants discussions. The discourses positioned electricians as tenacious and responsible, which, in turn, tended to both impede and facilitate the interviewed electricians’ ergonomic behaviour, with a macho-culture serving as a major impeding influence.

Vi lever idag i ett hälsosamhälle där hälsa och pedagogik kan betraktas som oupplösligt sammanflätade i formandet av hälsosamma människor. Vi vet dock inte så mycket om hur hälsosamhället figurerar eller framträder i pedagogisk forskning och inte heller vilka frågor om hälsosamhället som ställs. Den här studien riktar blicken mot svenska doktorsavhandlingar i pedagogik som här uppfattas indikera sådant som pågår inom ämnet, och avser att undersöka hur hälsosamhället framträder i dessa. Av de 917 avhandlingar i ämnet pedagogik som publicerades i Sverige under 2005-2019, fick 76 avhandlingar utgöra underlag för studien. Analysen utforskade hur hälsosamhället behandlas och vilka dimensioner av hälsosamhället som framträder samt hur. Resultaten visar att hälsosamhället är svagt etablerat som forskningsområde inom pedagogikämnet och att huvuddelen av studierna med anknytning till hälsosamhället berör hälso- och sjukvården eller sjukdom/diagnoser, medan forskning om eller för hälsofrämjande verksamhet (utanför hälso- och sjukvården) eller om pedagogiska processer i relation till hälsa eller välbefinnande utgör en minoritet. I diskussionen förs resonemang om hälsosamhället som ett forskningsfält som skulle kunna berika pedagogikämnet genom att ge ett breddat underlag för såväl teori- som metodutveckling inom ämnet, samt ge viktiga bidrag till pedagogiska verksamheter i hälsosamhället genom såväl praktiknära som kritisk forskning. 

Forskning om breddat deltagande i högre utbildning tenderar att ta ett studentperspektiv snarare än ett lärarperspektiv. I den här artikeln presenteras en intervjustudie med lärare i fokus och hur de uppfattar konsekvenserna av det politiska målet om breddad rekrytering till högre utbildning i sitt undervisningsuppdrag. I studien görs en tematisering (Braun & Clarke, 2006) av informanternas beskrivningar av de konsekvenser som det breddade deltagandet, vilket följer på breddad rekrytering, får i undervisningspraktiken. Tre avskilda teman framträder i informanternas uppfattningar: professionell utveckling, socialisation av studenter och anpassningar av arbets- och examinationsformer. Dessa tre teman ramas in av förändrade ramvillkor. De förändrade ramvillkoren resulterar huvudsakligen i att lärare i stor utsträckning saknar tid för de förändringar som de behöver göra i sitt undervisningsuppdrag. Resultaten visar också på en uppfinningsrikedom i undervisningsplanering samt förändringar i lärares omsorgsarbete riktat mot studenterna. Informanterna uttrycker värdet av mångfald inom högre utbildning, samtidigt som de uppfattaratt den ökade mångfalden tillsammans med ett ökat omsorgsarbete skapar en komplex och krävandearbetssituation för lärare.

Pedagogisk dokumentation i förskolan syftar bland annat till att främja barns delaktighet. Forskning visar dock att dokumentationen tenderar att snarare bidra till att uppfylla förskollärarnas intentioner än att lyssna till barns tankar och idéer. Artikeln bygger på teorier om dokumentationen som en normaliserande makt i interaktion med enskilda subjekts egna agens. Genom att lyssna till hur 19 förskolebarn mellan 4–6 år interagerar med pedagogisk fotodokumentation eftersträvas i studien att fånga barnens egna perspektiv. Barnen fick prata fritt utifrån fotografierna i grupper om 2–3 barn. Resultaten visar på två samexisterande kamratdiskurser som barnen använde för att förhandla relationer; en kollektiv kamratdiskurs där berättelserna befann sig i den gemensamma förskoleverksamheten och en individcentrerad kamratdiskurs där berättelserna fokuserade på jaget och materiella ting. Barnen förhandlade relationer genom att skapa tillhörighet och åtskillnad, ofta genom att använda könsstereotypa uttryck och beteenden. Studien visar att barns stora intresse för sig själva och sina kamrater gör att fotodokumentationen, i kombination med förskollärarnas aktiva utmanande av stereotypa uttryck och beteenden, kan utgöra en viktig bas för barns delaktighet i förskolans relationsarbete. 

In the current curriculum for vocational education and training (VET), occupational health and safety training (OHS) is distributed between and integrated within other subjects and courses. With this organization of OHS training, an apparent risk is that OHS within a program may become fragmented and disorganized, not only in the policy documents but also in the daily education practice. How does this influence conceptions of the ‘good work environment’ and the ‘good worker’? Drawing on Foucault’s notions of power and subjectivity, discourse and governmentality, the study aims to explore how OHS is made intelligible within the current curriculum and syllabi for VET in upper secondary school, how notions of a ‘good work environment’ are framed and constructed and how notions of a ‘good worker’ is part of this discourse. The empirical material is the 2011 curriculum and syllabi for the upper secondary school Electricity and energy program. The study will offer an understanding of the current syllabus for OHS and knowledge about what a ‘good work environment’ and a ‘good worker’ is conceived to be within these policy documents.

Research indicates that contemporary work environment training in Swedish vocational education and training (VET) is insufficient in terms of students’ learning. In 2011, the Swedish government implemented the current curriculum and syllabi, replacing the older one from 1994. One of the changes made was the restructuring of work environment training (WET) in VET. The reform was played out by breaking apart the former cohesive course of WET into different subjects and courses. An apparent risk with this new ‘integration’ of WET into different subjects and courses is that WET within a program may become fragmented and disorganized, not only in the policy documents but also in the daily education practice. Based on these notions, the paper will firstly develop an understanding of the thinking behind the current syllabus for WET, secondly exemplify the distribution of WET within various subjects and courses, and thirdly illustrate how the current syllabus may be played out in daily education practice. Based on these initial observations, the study will explore how notions of a ‘good work environment’ is framed and constructed within the newly re-organized context of WET. Accordingly, the study aims to explore how WET is made intelligible within the new curriculum and syllabi for VET in upper secondary school and how notions and expectations attached to a ‘good working environment’ is part of this discourse. The empirical material is the 2011 curriculum and syllabi for the upper secondary school Electricity and energy program. By systematically reviewing and analyzing the various course syllabi, the study will contribute with a comprehensive view of the current syllabus for WET and knowledge about what a ‘good work environment’ is conceived to be within these policy documents. This will provide a better understanding regarding what kind of knowledge of work environment that young people are expected to be equipped with before entering the labor market. Finally, consequences for students’ ability to learn effectively by distributing a specific content into different subjects will be discussed and elaborated on. Even though the specific example here is WET, the results have a potential to be universal.

Students in vocational education to become electricians have an increased risk of developing musculoskeletal disorders (MSDs) once in the workforce compared to most other blue collar professions (Toomingas et al., 2014). This increased risk comes from having to work in awkward body positions, with heavy and sometimes poorly adapted tools and with time constraints. Many end up with chronic disabilities, forcing them to change careers or to go on sickness pension. Besides the significant and damaging consequences for the individual concerned, losing electricians from the workforce is a significant loss for the building industry in which electricians these days are scarce, and for society that not only loses tax-incomes but also possibly need to pay sickness pension for these people during quite a few years. It is therefore important to find ways to prevent MSDs and to promote good ergonomics in the building industry in general and among electricians specifically. Electricians’ knowledge and habits regarding MSDs are first formed and shaped in school, during vocational education to become an electrician. Drawing on the ideas of bio-power and governmentality, as introduced and developed by Foucault (1988, 1990, 2003) and developed by Rose (1999; Rabinow and Rose, 2006), discourses govern how it is possible to think and act. From this standpoint, then, talk and discourses are not perceived as innocent or ‘mere’ talk (Hall, 2001) but as governing the production, regulation and representation of both bodies and subjects through the acquisition of specific dispositions, tastes and abilities (Foucault, 1988; Rose, 1999). Thus, discourses drawn on in school about electricians and the profession govern how it is possible to think and act about oneself and others in relation to both ergonomics and MSD and, by extension, have material effects on electricians’ health. This means that, to foster healthy ergonomics one needs to consider how electricians and the profession are conceived and thought about in school, i.e. how electricians and the profession are discursively conceived. The purpose of this paper is thus to explore discursive constructions of electricians and the profession as these are expressed in discussions about MSDs in the vocational education and school context. Methods used are four focus group interviews: two with students, one with teachers and one with school management at one senior high school program for electricians. In the focus group interviews the participants were asked to discuss ideas about causes and reasons to why electricians develop MSDs, consequences and effects of MSDs and ideas about what could be done to prevent MSDs. The interviews were then transcribed and discursively analyzed with questions in mind about how each group conceived of electricians and the profession.

Electricians have an increased risk of developing musculoskeletal disorders (MSDs) compared to most other blue collar professions. Many end up with chronic disabilities, forcing them to change careers or to go on sickness pension. Besides negative consequences for the individuals concerned, MSDs also have a detrimental impact on the workforce (reduced number of professionals) and on society (financial costs). It is therefore important to find ways to prevent MSDs and to promote good ergonomic behavior. Electricians’ knowledge and habits regarding MSDs are first formed and shaped in school, during vocational education to become an electrician. In the course of this time the students have periods of internship during which they interact with professionals within the field. Drawing on the ideas of bio-power and governmentality, as introduced and developed by Foucault and developed further by Rose, discourses govern how it is possible to think and act. From this standpoint, then, talk and discourses are not perceived as innocent or ‘mere’ talk but as producing and regulating subjects through their acquisition of specific dispositions, tastes and abilities. Thus, discourses drawn on about electricians and the profession during the students’ internship will govern how it is possible for the students to think and act about themselves and others in relation to both ergonomic behavior and MSDs and, by extension, will have material effects on electricians’ health. This means that, to foster healthy ergonomic behavior one needs to consider how electricians are thought of within the field, i.e. how electricians and the profession are discursively conceived. The purpose of this paper is thus to explore discursive constructions of electricians and the profession as these were expressed in discussions about MSDs among professionals in the field.  Two semi-structured focus group interviews and one individual interview with professionals in the field were conducted. The participants were asked to discuss ideas about i) causes as to why electricians develop MSDs, ii) consequences and effects of MSDs, and iii) ideas about what could be done to prevent MSDs. The interviews were transcribed and the material is currently being discursively analyzed with questions in mind about how the participants conceived of electricians and the profession. Results will be presented at the conference, but preliminary analyses suggests that predominant discourses are concerned with the masculinity of electricians as well as with their time pressured work situation, both contributing to casualness towards ergonomic behavior.

Bakgrund och syfte

Många yrkesprogram på gymnasiet utbildar för yrken där vi vet att anställda ofta drabbas av belastningsrelaterad ohälsa. Exempelvis visar data från Arbetsmiljöverket att 9–12% av alla installationselektriker och elmontörer rapporterar besvär orsakade av påfrestande arbetsställningar och att de rapporterar en ettårsprevalens på 6–10% för besvär i nacke, axlar, arm och rygg till följd av arbetet som varit så svåra att det påverkat arbetsförmågan. Forskning har även visat att elever på elteknikprogram löper särskilt hög risk att drabbas av arbetsskada relativt andra utbildningar. Redan under utbildningen bör åtgärder sättas in för att minska dessa risker.

En genomgång av litteraturen visar dock att det finns tydliga brister i hur yrkesprogram förbereder eleverna för ett kommande arbetsliv vad gäller arbetsmiljökunskap och att orsakerna till dessa brister troligen finns inom undervisningens innehåll och utformning, lärares kompetens och samverkan med yrkeslivet under utbildningen. Vidare kan elever-nas attityder till arbetsmiljöundervisning utgöra ett hinder. Sammantaget förefaller hin-dren för en bra arbetsmiljöutbildning på yrkesprogram inom gymnasiet vara komplexa och multifaktoriella.

Innan åtgärder sätts in för att utveckla undervisningen finns därför stort behov av att kartlägga de komplexa orsakssambanden bakom brister inom utbildningen och utifrån det utforma förbättringsåtgärder.

I vår studie avser vi att svara på forskningsfrågan: Hur anser olika intressenter att olika faktorer inom såväl utbildningen som framtida yrkeskontext interagerar och bidrar till uppkomsten av belastningsbesvär hos installationselektriker?

Metod och resultat

Studien har en fallstudiedesign där fokusgrupper och problemträdsanalys används. Pro-blemträdsanalys är en metod för att kartlägga komplexa orsakssamband och att klargöra grundläggande orsaker. Analysen kan därmed säkra att aktiviteter och insatser inte väljs och påbörjas utan att man först har kartlagt kärnproblemets ofta komplexa orsaker grundligt.

Som underlag till problemträdsanalysen kommer fokusgruppsintervjuer att genomföras där personer från samma kategori intressenter separat samtalar om kärnproblemet. Vi kommer genomföra intervjuer separat med elever, lärare, skolledning och representanter från arbetslivet. Problemträdsanalysen genomförs sedan vid ett tillfälle där 2–3 personer från varje intressent; elever, lärare, skolledningen, representanter från arbetslivet och forskare från projektgruppen deltar. Inför sessionen kommer vi att delge deltagarna underlag baserat på resultaten från fokusgruppintervjuerna och vår litteratursökning så att de kan ta del avSession D:2Individuella presentationer: Fysiskt arbetsliv93vad andra intressegrupper/källor identifierat som möjliga orsaksfaktorer. Efter framtagande av problemträd kommer tänkbara lösningar att formuleras i samverkan med alla intressenter för att skapa ett lösningsträd, vilket kommer att utgöra grund för kommande utvecklingsarbete inom utbildningen.

Datainsamling och analyser genomförs under våren 2018 och preliminära resultat kommer att presenteras på konferensen.