En hermeneutisk fenomenologisk studie vars övergripande syfte är att bidra till förståelse av elevers och studenters möte med konstdidaktik. Studien består av flera mindre delstudier medutgångspunkt i avhandlingen ”Karneval i klassrum- kunskap på hjul. En studie av elevers möten med clown analyserade med narrativ metod och poetisk etnografi”. Avhandlingen visade att arbetet i konstformen motiverar och inspirerar. Clownen lockar fram skratt och god atmosfär vilket bäddar för lärande, reflektionen blir djup och personlig, väcker frågor om identitet, existentiella teman stiger fram. Resultatet redovisades i en rad haiku som porträtterar eleverna och visar betydelsefulla vändpunkter i lärandet. I fortsatt forskning samladesstudenters berättelser om vändpunkter i lärande under clownarbetet. Resultatet redovisades i en kollektiv dikt och korta berättelser. Ett fokussamtal kring frågor som väckts efter arbete med clown i undervisning redovisades i form av en fokusberättelse under rubriken ”Allra käraste syster”. Studien inriktas för närvarande mot begreppet estetiska lärprocesser i syfte att undersöka studenternas syn på betydelsen av arbetet med estetiska lärprocesser, samt att undersöka haikuformen som ett språk för lärande.

En hermeneutisk studie vars övergripande syfte är att bidra till förståelse av elevers och studenters möte med konstdidaktik och till ökad förståelse av Arts-based educational research, ABER. Haiku och berättelser används som redskap för att beskriva och undersöka lärande. Studien består av flera mindre studier och har sin utgångspunkt i avhandlingen ”Karneval i klassrum- kunskap på hjul. En studie av elevers möten med clown analyserade med narrativ metod och poetisk etnografi”(Silfver 2011). Avhandlingen visade att arbetet i konstformen gör elevernas reflektion djup, personlig och väcker frågor om identitet samt innebär ett bidrag till utvecklandet av ett konstdidaktiskt språk. I en fortsatt studie samlades berättelser om vändpunkter i clownarbetet hos lärarstudenter. Resultatet redovisades i en kollektiv dikt och korta berättelser. Den följande studien hade som syfte att undersöka studenternas syn på betydelsen av arbetet med estetiska lärprocesser, samt att undersöka haikuformen som ett språk för lärande. Forskningsfrågor: 1. Vad i arbetet med estetiska lärprocesser lyfter studenterna fram som orsaker till förändring? 2. Vilken förändring i förståelsen av fenomenet estetiska lärprocesser kom till uttryck i studenternas haiku. Studien genomfördes via workshops med förkolärarstudenter, avslutades med haikuskrivande. Resultat visar att upplevelse av orsak till förändring var praktiska görande som ledde till reflektion. Görandet kopplades till gruppens gemensamma arbete involverande sinnen, känslor och kropp. Ett holistiskt lärande. Förändring i förståelse bestod av upplevelse av frihet, identitetsskapande, nya insikter om metoder, förståelse för sinnenas betydelse för lärande, gemenskapen i gruppen stärktes. En berättelse skapades utifrån metaforen ”Resan”.

The aim with our ongoing research is to find out what primary school teacher students (working with 6-8 year old pupils) thought of the meaning of aesthetics in teaching. What are the benefits of an aesthetic learning process? Previous research that we refer to is the dissertation of Tarja Häikö (2007). She investigates how aestethic learning processes are used in school and preschools. Boberg & Högberg (2015) have investigated how aestethic learning processes are used in schools and teacher education. Chemi (2012) has investigated the relationship between art, emotions and learning. Our framework is socio-cultural theory in accordance with Vygotsky (1995). The work of Gardner (2009), Hethland (2013) and Lindström (2010 & 2012) provides us with tools for analysis. The work has an hermeneutic phenomenologic research approach, using narratives (poetry as method). The participants were informed of the study and its aims. The confidentiality of the informants was secured. Consequences for informants were considered. A story can be a powerful way of reporting the results in research. How about using an even more condensed form, like a poem? We assume that the poetic language communicates with the reader in a more sensitive way than other research languages. Can the creation of the haiku in itself be a tool for discovery? We hope that the students will became aware of the usefulness and meaning of aesthetic learning. We also hope for increased use of aesthetic learning processes in schools.