The aim of the study was to explore interprofessional learning among students from nursing, education, and social work programmes in Sweden. Four or five students from each programme participated in focus group interviews. Students were asked in homogenous and mixed groups to judge a fictitious case of a young schoolboy with multiple needs. Interviews were recorded, transcribed, and analysed with content analysis. We found that nursing students focused on nutrition and physi-cal well-being, education students on grades and course, and social work students on context, collaboration, and coordinating activities. Students in the mixed groups described the concept of interprofessional learning as opening their eyes to the need for later collaboration as professionals. To conclude, the study shows that students adopt a narrow professional way of thinking when socialized only within their own discipline as illu-strated by the theme: Body, Grade, Relation, with a risk of not taking full responsibility in a complex case such as a child in need. When exposed to other professions, students expand their perspectives and learn from each other to the benefit of their mutual clients.

Den här artikeln går under antologins tema, människan i samtiden. Den är ett samarbete mellan en tidigare student av Människa-kulturreligionsprogrammet och en lärare som till viss del undervisat i programmet. Artikelns syfte är att belysa betydelsen av Människakultur-religionsprogrammet för ett samhälle i förändring. Läsaren får följa den tidigare studenten Sofie och läraren Birgit. Artikeln tar avstamp i ett samtal mellan oss, Sofie och Birgit. Vi samtalar bland annat om interkulturell kompetens, etnocentrism och mångkultur. Begreppen diskuteras tvärvetenskapligt ur ett sociologiskt, pedagogiskt, beteendevetenskapligt och religionsvetenskapligt perspektiv. Sofie intervjuar också några tidigare programstudenter för att ta del av deras tankar kring programmet och framtiden.

Bakgrund

I avhandlingen Från ung till vuxen i omställningens tid, undersöker jag sex åttiotalisters grundläggande värderingar under perioden 1999–2012 i ljuset av Ronald Ingleharts teori om den tysta revolutionen. Teorin grundas på ett antagande om en gradvis förändring av västvärldens värderingssystem i takt med generationsskiften. I de grundläggande värderingarna finns bl.a temat synen på arbetslivets villkor. I temat har jag undersökt respondenternas förutsättningar för ett inträde i arbetslivet med dess förändrade villkor. Den arbetsrättsliga förändringen i Sverige påverkar i hög grad mina respondenter och klyftan mellan de som har och de som inte har arbete och med allt som följer med en tryggad inkomst, vidgas. Den som har rätt utbildning vid rätt tillfälle kan få sin utkomst säkrad medan den som inte lyckats med detta kan hamna utanför. Konsekvenser som börjar synas är att lojaliteten mellan arbetstagare och arbetsgivare mattas av och en kultur av ömsesidig likgiltighet smyger sig sakta in i arbetslivet. Ungdomsstyrelsens undersökningar visar också att yngre i ökande grad har en instrumentell inställning till arbete.

Metod

Med återkommande intervjuer under åren 1999 - 2012 har jag undersökt om respondenternas inställning till arbetslivet förändrats över tid. För att kategorisera synen på arbete har jag utifrån Ingleharts kategorier materialism, -både och, och postmaterialism använt Goldthorpes m,fl klassificering instrumentell, byråkratisk och solidarisk inställ-ning och Theanderssons indelning instrumentell – icke instrumentell inställning.

Resultat

Respondenternas inställning till arbete är i stort sett oförändrad mellan åren 1999 - 2012. Två av dem (man och kvinna) är materialister och är etablerade på arbetsmarknaden som löntagare/arbetstagare. De har goda inkomster jämfört med övriga arbetstagare i samma åldersgrupp och kön. En annan respondent (kvinna) som också enligt teorin är materialist har svårt att finna vägar in i yrkeslivet och flyttas runt i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hon kan, enligt utvecklingsekonomen Guy Standings definition, tillhöra den växande skaran av yngre groaners, dvs den grupp inom det så kallade prekariatet som inte lyckas att, i konkurrens med andra ta sig in på arbetsmarknaden. En annan respondent (kvinna) som inte kan kategoriseras som endera materialist/postmaterialist (både och) varvar anställning, studier, entreprenörskap och mammaledighet. En respondent (kvinna) är postmaterialist och gör medvetna val i riktning mot livskvalitet och självförverk-ligande, hon väljer bort arbeten som inte ger arbetstillfredsställelse. Den sista respon-denten (man) är också postmaterialist och har inte arbetslinjen som norm. Via ett antal olika praktikplatser har det egna politiska intresset utmynnat i möjlighet att påverka var han hamnar.

Inglehart beskriver värderingsförändringar utgående från ett samhälles ekonomiska utveckling och sociala och kulturella system. Från 1990-talet sker en förändring i Sverige då ökande ekonomiska klyftor börjar uppmärksammas. Den svenska välfärden börjar krackelera och skapar olika villkor för individer. Hur denna förändring kommer att påverka olika individers möjligheter för etablering i arbetslivet är ett uppslag för vidare forskning.