Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.

<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->

Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna. Utifrån intervjuundersökningen kopplade vi dessa svar till lärstilsmodeller. Detta för att synliggöra på vilket sätt lärarnas arbete stimulerar eleverna. Vi valde att använda oss av Gardners multipla intelligensteori (MI-teori) och Dunn och Dunns lärstilsmodell. Lärstilsmodellerna har fått en del kritik för att de saknar en vetenskaplig grund och för att det inte finns något som säger hur lärande sker på bästa sätt. Däremot visar forskning att användningen av lärstilar fungerar som hjälpmedel för att kunna utvärdera och självvärdera undervisningen. Av den anledningen använder vi oss också av lärstilsmodeller.

<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->

Av intervjuerna framgick vilka moment som bedrevs teoretisk, hur de bedrevs, var de bedrevs och varför lärarna valde att bedriva just dessa moment teoretiskt. Då intervjusvaren sammankopplades med lärstilsmodellerna visade det sig via MI-teorin, att flertalet intelligenser kunde tydas i den teoretiska undervisningen. Samtidigt gick flertalet faktorer vid inlärning att koppla till lärarnas arbete i enlighet med lärstilsmodellen. Därav kunde två olika perspektiv tydliggöras och leda fram till en slutsats om att ett varierande undervisningssätt i idrottsämnet leder till att fler intelligenser kan stimuleras.