Aim: The aim of this study was to describe how women with eating disorders have experienced the meeting and interaction between themselves and the health care staff and how they wish to be treated.   Methods: This study has used a qualitative descriptive design and the material has been collected by interviews of a total of six persons. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified from the stories about how the meeting and interaction between the person with an eating disorder and the health care staff had been experienced, “A holistic view”, “Knowledge – an important aspect” and “The health care staff’s attitude against the person with an eating disorder”. A holistic view from the health care staff was an important matter that repeated itself in the stories. As well did the experience from the stories about the health care staff’s knowledge, which showed that good knowledge about eating disorders created feelings of security and trust to the health care staff. Another important part that has shown is how the attitude from the health care staff affects how the whole in the meeting is perceived. Committed and knowledgeable health care staff can create a positive feeling, while prejudices and ignorance can generate in a negative and uneasy experience. Conclusion: More knowledge and understanding about this area are needed, particularly in general services in health care. Further, more attention within the area of the meeting and interaction between persons with eating disorders and health care staff could inspire a further development of the current care of eating disorders. This seems to be an important part for the convalescence process.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med ätstörningsproblematik har upplevt det bemötande de har fått från vårdpersonal samt hur de önskar bli bemötta. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats av deskriptiv art. Materialet inhämtades genom intervjuer där sex personer deltog. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: I berättelserna framkom att upplevelserna av bemötandet kunde kategoriseras i ”Helhetssyn”, ”Kunskap – en viktig aspekt” samt ”Personalens inställning gentemot personer med ätstörningsproblematik”. Att vårdpersonalens helhetssyn var viktig var återkommande i berättelserna. Likaså upplevdes kunskap inom ätstörningsproblematik som viktigt, då god kunskap skapade känslan av trygghet och förtroende gentemot vårdpersonalen. Vårdpersonalens inställning kunde yttra sig i olika former, då engagerad och kunnig vårdpersonal kunde skapa en känsla av ett positivt bemötande medan fördomar och okunnighet kunde generera i en negativ och olustig upplevelse av bemötandet.Slutsats: Större kunskap och förståelse om ätstörningsproblematik i framförallt allmänna verksamheter inom vården skulle troligtvis påverka upplevelsen av bemötande i positiv riktning. Vidare skulle en större uppmärksamhet inom detta område kunna tjäna som inspiration samt möjliggöra en utveckling av den nuvarande vården för ätstörningsproblematik, då just bemötandet kan vara en viktig del i tillfriskningsprocessen.