Begreppet fonologisk medvetenhet har sedan 1970-talet varit centralt inom så gott som alla läsforskningens områden. Detta kapitel ger en beskrivning av begreppets bakgrund och innebörd med avseende på både teori och praktik. Begreppet har en relativt modern historia och ett nära släktskap med lingvistik och kognitionspsykologi. Först redogörs för begreppets lingvistiska sida och därefter för dess relation till barns tänkande (kognitiv utveckling). Sedan beskrivs hur begreppet omsätts i praktiken, i form av språklekar och övningar med barn, och hur det hänger ihop med skrift och barns läsutveckling.