Aim/Objective: The purpose of this paper is to investigate and analyze the early effects that could arise between entrepreneurs and lenders in connection with the auditing requirement, which has now been abolished. Through, empirical data identify the impact from the credit provider’s perspective and small business perspective and then make an overall assessment.

Method:The authors are to achieve the purpose for this thesis through the use of both primary and secondary data. Primary data gathered through interviews and secondary data in the form of earlier thesis as well as articles.

Result and conclusion: Banks have not prepared for the change in connection with the abolition of the audit requirement. Lenders look at repayment ability as the most important aspect of giving credit. Lenders argue that small businesses will retain the auditor of the company, because it will help them when granting credit. Creditors reveal that alternative internal methods prevail over revised reports approved by an auditor. However, small businesses reevaluate the function of the revised financial information. Small businesses welcomed the abolition of the audit requirement in the introductory phase, because it provides more flexibility of their resources.

Suggestions for future research: Our proposal for further research is to investigate the Swedish market's capacity to raise the levels of the requirements, and examine which companies will be effected. Also to clarify what level the limit should be and examine the impact on lending to small business with such a change.

Contribution of the thesis: The thesis will give an idea of how small businesses perceive the abolition of the audit requirement and how it will affect the lenders' review and decision making in the case of loans to small businesses. The thesis is primarily aimed towards auditors, lenders and small businesses.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de tidiga effekter som kan tänkas uppstå mellan småföretagare och kreditgivare i samband med att redovisningsplikten avskaffats. Genom den insamlade empirin klarlägga effekterna ur kreditgivarnas samt småföretagsperspektiv för att sedan göra en samlad bedömning.

Metod: Författarna har använt sig av både primär och sekundär data för att uppnå uppsatsens syfte. Primär data i form av intervjuer, sekundär data i form av tidigare uppsatser och artiklar.

Sammanfattning: Bankerna har inte förberett sig för förändringen i samband med avskaffandet av revisonsplikten. Kreditgivarna ser återbetalningsförmågan som den viktigaste aspekten vid kreditgivning. Kreditgivarna vill argumentera för att småföretagarna ska behålla revisorn i företaget, eftersom det underlättar deras arbete vid kreditgivning. Kreditgivarna upplyser att alternativa interna metoder väger tyngre vid en kreditbedömning än reviderade rapporter godkänd av en revisor. Parallellt som småföretagarna omvärderar självaste funktionen av reviderad ekonomisk information. Småföretagarna ser positivt på avskaffandet av revisionsplikten i introduktionsfasen, eftersom de skapar flexibilitet i deras resurser.      

Förslag till forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka den svenska marknadens förmåga att höja gränsvärdena för företagen, samt undersöka vilka företag som kommer att bli berörda. Klargöra till vilken nivå gränsvärdena bör anpassas och undersöka effekterna på utlåning till småföretag vid en sådan förändring.

Uppsatsens bidra: Uppsatsen kommer att stärka uppfattning om hur småföretag förhåller sig till avskaffandet av revisionsplikten, samt hur det påverkar långivarnas utvärdering och beslutsfattande i samband med lån till småföretag. Den riktar sig främst till revisorer, kreditgivare och småföretag.