Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är:
För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där. Eftersom CVL-Sandviken profilerar sig med lärstilar och lärstilsteori skapad av Rita Dunn och Kenneth Dunn samt Lena Boström föll det naturligt att vi använde oss av samma teori för att skapa vårt lärstilsmoment. Teorierna säger att om man som lärare anpassar sig till elevernas lärstilar så kommer deras resultat att bli bättre. Det är inte bara positiv forskning som finns om lärstilar utan även kritisk forskning. Vårt fokus när det gäller kritik ligger på två artiklar: Learning styles, Concepts and Evidence och The Myths of Learning Styles. Artiklarna fokuserar till att människor enligt psykologin inte har olika sätt att lära sig utan att man bör fokusera på vilket arbetssätt som är bäst för att nå målet. Det vill säga att välja arbetssättet efter ämnet man ska lära sig. Även att anledningen till att eleven lär sig hör ihop mer med intresse, förmågor och bakgrundskunskaper.
Sammanfattningsvis så visar våra resultat på att om eleven är i centrum så är den mer aktiv samt visar en större vilja att lära sig. Lärstilar är en genväg för att som lärare nå fram till eleven men kanske inte är en självklar pedagogisk utgångspunkt som är den bästa för elevens lärande.