Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier.

De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande.

Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier.

Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse. Många menar även att dagens teknik med iPads och datorer är en stor resurs i att fånga elever som kanske inte är så intresserade av böcker.

Flera olika metoder användes dock på skolorna för att bidra till elevernas läsintresse, bland annat ordnades läsnätter, besök av läsande förebilder, högläsning i klassen samt bokcirklar och parläsning.