I min uppsats försöker jag ta reda på om man kan säga att Adolf Hitler uppfattade sig som en religiös ledare, sänd av Gud. Situationen i Tyskland, under sekelskiftet och framåt, var mycket svår för många grupper. Deras tidigare liv hade raserats efter första världskrigets nederlag och för många människor fanns inte längre någon tydlig ledare. Ledarna som fanns innan Hitler tog makten var svaga och folket behövde en stark ledare, ansågs det. Då inträder Hitler på den politiska arenan och ser sig själv som den starke, självklare ledaren och folket, det lättleda och svaga, trodde sig behöva honom som ledare. År 1921 blir han Führer, för NSDAP (Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet) med ambition att skapa det Tredje riket. Till folket säger han att de och han har fått ett uppdrag av Gud. Det folket måste inse är att judarna är deras största fiende enligt Hitler. Han hade studerat katolska kyrkan och imponerades både över makten och också den sammanhållande förmåga som kyrkan hade över människorna. Han beundrade även prakten. Här fann han underlag för sina egna idéer och många av kyrkans symboler gjordes till nazismens symboler. Att vara mot Hitler och nazismen var det samma som att vara mot Tyskland, sitt eget land påstods det. Många följde därför Adolf Hitler och därför kommer jag även att presentera hur han uppfattades av personer i hans närmaste omgivning.