Tekniklärares uppfattning om teknikämnet i den svenska grundskolan
2009 (Svenska) Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]
Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett knappt trettiotal år i någon form och i 15 år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet ofta missköts. Kopplingen mellan teknik som skolämne och teknisk karriärväg är tydlig, men trots detta är intresset för högre studier i teknik mycket lågt i Sverige. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i en långsiktig utvecklingskris.
En stor, webbaserad, ämnesdidaktisk enkätundersökning av kvantitativ/statistisk karaktär om teknikämnet status i grundskolan, har genomförts under 2007 och början av 2008. Undersökningen beaktar såväl genusaspekter som etniska aspekter på problematiken. Av 561 tillfrågade lärare har 325 (c:a 59%) från 32 svenska kommuner påbörjat enkäten. Av naturliga skäl representerar huvuddelen (c:a 65%) av deltagarna Gävle och Sandvikens kommuner. 302 deltagare (c:a 54%) har fullföljt hela enkäten. Resultaten jämförs med tidigare utförda nationella undersökningar för generaliseringar.
Av de deltagande lärarna var c:a 68% kvinnor och c:a 32% män. Merparten är födda i perioden 1947-76 med en ganska jämn fördelning i 5-årsintervall däremellan. Majoriteten anser sig vara eldsjäl för teknikämnet i någon mening, vilket kan snedvrida resultatet i positiv riktning.
Tekniklärarnas åsikt om bl.a. följande frågor kommer att behandlas under konferensen:
Är de väl utbildade för uppdraget som tekniklärare jämfört med läraruppdraget i stort? Tycker de att teknikkunskaper är viktiga för eleverna och deras framtid? Vad anser de att teknikämnet har för funktion att fylla för eleverna och deras framtid? Hur säkra upplever de sig i att undervisa teknik? Vilka ämnen prioriteras inom lärarkollegiet resp. skolledningen framför teknikämnet? Hur värderas teknikämnet ekonomiskt, statusmässigt, schemamässigt, lokalmässigt resp. utrustningsmässigt? Finns det någon lärare med särskilt ansvar på skolan för teknikämnet? Finns en lokal arbetsplan? Vilka typer av skrivna läromedel används och vilka behövs det mer av? Vilka lokaler används för teknikämnet, samt hur lämpliga är dessa för ändamålet? Finns adekvat utrustning tillgänglig på skolan för teknikundervisningen och ur bör utrustningen kompletteras? Hur fungerar teknikundervisningen på skolan totalt sett, samt om man behandlar teknikämnet på bästa möjliga sätt på skolan. Når skolan upp till de nationella målen för år 5 resp. år 9? Integreras teknikämnet med andra skolämnen? Vad styr deras undervisning i teknikämnet? Finns det möjligheter finns att stärka deras arbete i teknikämnet, t.ex. genom medverkan av industri/näringsliv? Kommer elevernas teknikintresse att stimuleras om de praktiska inslagen i undervisningen ökade? Finns det behov av fort- och vidareutbildning inom teknikämnet? Nedanstående frågor är relaterade till såväl kön som invandrarbakgrund:
· Hur väl når de eleverna i undervisningen i teknikämnet?
· Hur bedöms elevernas intresse för teknikämnet jämfört med tekniska sammanhang i allmänhet?
Dominerar betygsintresse över teknikintresse? Vilken betydelse har gruppåverkan (kamraters attityder och förväntningar) resp. föräldrapåverkan på elevernas teknikintresse? Vilken påverkan har teknikämnet på elevernas teknikintresse?
Slutligen:
Behöver teknikämnets karaktär förändras för att stimulera elevernas teknikintresse? Tror lärarna att teknikämnet påverkar eleverna positivt att välja tekniska eller naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan?
Ort, förlag, år, upplaga, sidor 2009.
Nyckelord [sv]
Webbaserad enkätundersökning, Teknikämnet status i grundskolan, Genusaspekter, Etniska aspekter
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer URN: urn:nbn:se:hig:diva-3824 OAI: oai:DiVA.org:hig-3824 DiVA, id: diva2:200824
Konferens Den anden Nordiske Fagdidaktikkonference (NOFA 2), Middelfart, Danmark, 13-15 Maj 2009
2009-02-272009-02-272022-10-25 Bibliografiskt granskad