I den här uppstatsen undersöker jag temat manipulation. Jag tittar på vad det har för inverkan på berättelsers utformning samt om det finns andra teman som ofta kombineras med manipulationstemat. Min utgångspunkt är Karin Boyes Kallocain och därifrån kommer jag dra paralleller till William Shakespeares Othello och Aldous Huxleys Brave New World. Genom att vända mig till just de här två berättelserna får jag en inblick i såväl genretillhörighet som temats utveckling över tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är C.G. Jungs teori om det kollektiva omedvetna med mänskliga grundläggande urbilder som återkommer i arketyper. Resultatet är ett grundläggande händelseförlopp och en insikt om den djupare mänskliga samhörighet som berättelsernas hjältar först inte vågar tro existerar.