The aim of the study was to explore the methods used in horticultural therapy gardens in rehabilitating people suffering from fatigue syndrome. Nine horticultural therapy gardens were contacted of wich three chose to participate. Using case study as method e-mail interviews was carried out with the participants about their establishment and what kind of theories they based their methods upon. The material collected from the interviews was complemented with additional data from the establishments web pages and information pamphlets. Collected data was processed trough content analysis and then formed as background for the development of a program theory for horticultural therapy. The results show some variations in how the different establishments practice horticultural therapy and how they assess and follow up their work. The program theory of horticultural therapy contains gardening and residing in the garden, conversational therapy, autogenic exercise and stress managment. These activities are expected to lead to a higher degree of self perception, a reevaluation of one´s conceptions and higher self esteem. Through these activities the participants are given an increased ability to handle their lives, which in turn is thought to make it possible for them to return to work or studies. The abcense of clearly defined goals with the rehabilitation makes it difficult to determine how effective it is in bringing people with fatigue syndrome back to work.  

Syftet med studien var att undersöka hur trädgårdsrehabilitering tillämpas av några verksamheter för att göra en jämförelse i syfte att påvisa likheter och skillnader. Nio verksamheter kontaktades varav tre valde att delta. En fallstudie utfördes där de tre verksamhetsansvariga intervjuades via e-post om sina verksamheters organisation och grundfilosofi samt hur verksamheten utväderades och följdes upp. Som komplement till intervjuerna granskades även verksamheternas presentationer av sig själva på hemsidor och i broschyrer. Resultatet ger en bild av hur tre verksamheter som bedriver trädgårdsrehabilitering för utmattningsdrabbade är utformade, samt i vilken utsträckning de gör utvärderinga och uppföljningar. Gemensamma inslag i rehabiliteringen var trädgårdsvistelse/aktiviteter, hantverksaktiviteter, samtal, stresshantering och avslappningsövningar. Utvärderingar och uppföljningar skedde i varierande grad och med olika mätinstrument. Som en del i att försöka tydliggöra de tänkta verkningsmekanismerna i trädgårdsrehabiliteringen och ge en översiktlig bild av metoden, utformades även en programteori. Den utgår från verksamheternas metoder samt vetenskaplig evidens inom området. Programteorin visar hur de tänkta aktiviteterna förväntas leda fram till slutresultatet. Den, för trädgårdsrehabilitering, utformade programteorin innehåller vistelse i trädgård och trädgårdsarbete, samtalsterapi, avslappningsövningar och stresshantering. Aktiviteterna förväntas leda till en ökad självinsikt, ett ändrat förhållningssätt och en bättre självkänsla, och genom det en ökad förmåga att hantera sin livssituation. Detta antas ge de förutsättningar som behövs för att kunna återgå till arbetsliv eller studier, alternativt fortsätta rehabiliteringen med arbetsträning. Avsaknaden av tydliga, mätbara mål med rehabiliteringen gör det svårt att värdera hur effektiv rehabiliteringsformen egentligen är på att återinföra utmattningsdrabbade i arbetslivet.