hig.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Color map design for visualization in flood risk assessment
Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Datavetenskap. (Datavetenskap)ORCID-id: 0000-0003-0085-5829
Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS. (Geospatial informationsvetenskap / Geospatial information science)ORCID-id: 0000-0002-3906-6088
2017 (engelsk)Inngår i: International Journal of Geographical Information Science, ISSN 1365-8816, E-ISSN 1365-8824, Vol. 31, nr 11, s. 2286-2309Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Visualizations of flood maps from simulation models are widely used for assessing the likelihood of flood hazards in spatial planning. The choice of a suitable type of visualization as well as efficient color maps is critical to avoid errors or bias when interpreting the data. Based on a review of previous flood uncertainty visualization techniques, this paper identifies areas of improvements and suggests criteria for the design of a task-specific color scale in flood map visualization. We contribute a novel color map design for visualizing probabilities and uncertainties from flood simulation ensembles. A user study encompassing 83 participants was carried out to evaluate the effects of this new color map on user’s decisions in a spatial planning task. We found that the type of visualization makes a difference when it comes to identification of non-hazardous sites in the flood risk map and when accepting risks in more uncertain areas. In comparison with two other existing visualization techniques, we observed that the new design was superior both in terms of task compliance and efficiency. In regions with uncertain flood statuses, users were biased toward accepting less risky locations with our new color map design.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2017. Vol. 31, nr 11, s. 2286-2309
Emneord [en]
color scales, ensemble modeling, flood maps, user study, Visualization
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hig:diva-24871DOI: 10.1080/13658816.2017.1349318ISI: 000408205100009Scopus ID: 2-s2.0-85023743866OAI: oai:DiVA.org:hig-24871DiVA, id: diva2:1134033
Tilgjengelig fra: 2017-08-17 Laget: 2017-08-17 Sist oppdatert: 2018-10-10bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Modelling, mapping and visualisation of flood inundation uncertainties
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Modelling, mapping and visualisation of flood inundation uncertainties
2018 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Flood maps showing extents of predicted flooding for a given extreme event have wide usage in all types of spatial planning tasks, as well as serving as information material for the public. However, the production processes that these maps undergo (including the different data, methods, models and decisions from the persons generating them), which include both Geographic Information Systems (GIS) and hydraulic modelling, affect the map’s content, and will be reflected in the final map. A crisp flood boundary, which is a common way of representing the boundary in flood maps, may therefore not be the best representation to be used. They provide a false implication that these maps are correct and that the flood extents are absolute, despite the effects of the entire modelling in the prediction output. Hence, this research attempts to determine how flood prediction outputs can be affected by uncertainties in the modelling process. In addition, it tries to evaluate how users understand, utilise and perceive flood uncertainty information. 

Three main methods were employed in the entire research: uncertainty modelling and analyses; map and geovisualisation development; and user assessment. The studies in this work showed that flood extents produced were influenced by the Digital Elevation Model (DEM) resolution and the Manning’s  used. This effect was further increased by the topographic characteristic of the floodplain. However, the performance measure used, which quantify how well a model produces result in relation to a reference floor boundary, had also biases in quantifying outputs. Determining the optimal model output, therefore, depended on outcomes of the goodness-of-fit measures used.

 In this research, several ways were suggested on how uncertainties can be visualised based on the data derived from the uncertainty assessment and by characterising the uncertainty information. These can be through: dual-ended maps; flood probability maps; sequential maps either highlighting the degrees of certainty (certainty map) or degrees of uncertainty (uncertainty map) in the data; binary maps; overlain flood boundaries from different calibration results; and performance bars. Different mapping techniques and visual variables were used for their representation. These mapping techniques employed, as well as the design of graphical representation, helped facilitate understanding the information by the users, especially when tested during the evaluations. Note though that there were visualisations, which the user found easier to comprehend depending on the task given. Each of these visualisations had also its advantages and disadvantages in communicating flood uncertainty information, as shown in the assessments conducted. Another important aspect that came out in the study was how the users’ background influence decision-making when using these maps. Users’ willingness to take risks depended not only on the map, but their perceptions on the risk itself. However, overall, users found the uncertainty maps to be useful to be incorporated in planning tasks.

Abstract [sv]

Översvämningskartor som visar utbredningen av förutspådda översvämningar för vissa extrema händelser har stor användning i all typ av samhällsplanering, samt fungerar som informationsmaterial för allmänheten. Men, de produktionsprocesser som dessa kartor genomgår (inkluderande olika data, metoder, modeller och beslut från de personer som genererar dessa) och som innefattar både geografiska informationssystem (GIS) och hydraulisk modellering, påverkar kartornas innehåll, vilket även återspeglas i de slutliga kartornas utseende. En skarp översvämningsgräns, som är det vanliga sättet att visa gränsen i översvämningskartor, är därför antagligen inte det bästa sättet att representera utbredningen. Sådana gränser ger en falsk trygghet i att dessa kartor är korrekta och att översvämningsutbredningen är absolut, trots att hela processen att producera dem innebär osäkerheter. Denna studie försöker därför undersöka hur översvämningskartering påverkas av osäkerheter i modelleringsprocesser och hur dessa osäkerheter kan representeras, visualiseras och kommuniceras i kartorna. Dessutom försöker studien utvärdera hur olika användare förstår, använder och uppfattar översvämningskartor som innehåller osäkerhetsinformation.

Tre huvudmetoder har använts i denna studie: osäkerhetsmodellering och analys, kart- och geovisualiseringsutveckling samt användarstudier. Resultaten visar att översvämningsgränserna påverkades både av de digitala höjdmodellernas upplösning (cellstorlek) och markens friktion, representerat av Mannings 𝑛, men också av markens topografi. För att kvantifiera skillnaderna mellan modell och referensöversvämningsyta och därefter kunna välja den mest optimala modellen användes olika valideringsmetoder. Dessa lider dock också av olika brister, vilket gör att resultaten varierar beroende på den valideringsmetod som används.

I denna studie föreslås flera sätt att visualisera osäkerheter baserat på resultaten från osäkerhetsmodellering och karaktären av osäkerhetsinformation. Dessa utgörs av kartor med divergerande färgramp (sk. dual-ended colour maps), sekventiella kartor (som framhäver graden av säkerhet, respektive osäkerhet), binära kartor, överlagring av översvämningsgränser från olika modeller samt värdestaplar. Olika karteringsmetoder och visuella variabler användes för att representera informationen. Resultat från en användarstudie visade att dessa, samt utformningen av den grafiska representationen, underlättade förståelsen av informationen. Beroende på uppgiften finns det visualisering som är lättare eller svårare att förstå för kartanvändarna. Varje visualisering hade också för- och nackdelar med att kommunicera översvämningsosäkerhetsinformation. En annan viktig aspekt som kom fram i studien var hur användarnas bakgrund påverkar beslutsfattandet när de använde de olika kartorna. Användarnas vilja att ta risker berodde inte bara på kartan, utan också på deras uppfattning av risken i sig. Sammantaget visade det sig emellertid att osäkerhetskartorna är användbara för planeringsuppgifter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Gävle: Gävle University Press, 2018. s. 109
Serie
Studies in the Research Profile Built Environment. Doctoral thesis ; 10
Emneord
cartography, flood, hydraulic modelling, GIS, map, uncertainty, visualisation, GIS, hydraulisk modellering, karta, kartografi, osäkerhet, visualisering, översvämning
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hig:diva-27995 (URN)978-91-88145-33-8 (ISBN)978-91-88145-34-5 (ISBN)
Disputas
2018-12-10, Lilla Jadwigasalen (12:108), Kungsbäcksvägen 47, Gävle, 15:00 (engelsk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2018-11-13 Laget: 2018-10-10 Sist oppdatert: 2018-11-13

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstScopus

Personposter BETA

Seipel, StefanLim, Nancy J.

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Seipel, StefanLim, Nancy J.
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
International Journal of Geographical Information Science

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 112 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf