hig.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att arbeta på distans – möjligheter och konsekvenser för universitetslärare
Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.ORCID-id: 0000-0002-4364-467x
Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.ORCID-id: 0000-0002-5055-0698
Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
2018 (Svenska)Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?   10-12 juni 2018 Gävle: Program och abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 118-Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Bakgrund

Universitets- och högskoleväsendet har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Den teknologiska utvecklingen och ökade konkurrensen nationellt och internationellt har lett till högre krav på effektivitet, produktivitet och tillgänglighet av personal oavsett vart de befinner sig. Arbetssituationen inom universitet- och högskole-väsendet har på detta sätt blivit mer krävande. Universitetslärare är en yrkesgrupp som i allt större utsträckning har möjlighet att arbeta på distans, och nyttjar den möjligheten regelbundet både inom och utanför ordinarie arbetstid. Trots detta är det få studier som undersökt hur undervisande och forskande personal inom högskolesektorn upplever och påverkas av distansarbete.

Syfte

Att undersöka hur distansarbete praktiseras av, och påverkar universitetslärare, samt att undersöka första linjens chefers upplevelser av att leda en personalgrupp som i varierande omfattning arbetar på distans.

Metod

Projektet innehåller fyra delstudier. Delstudie I består av en web-baserad enkätunder-sökning av hälsa, stress, återhämtning, balans mellan arbete och privatliv, arbetsmo-tivation, och förekomst av distansarbete bland universitetslärare vid svenska högskolor och universitet. Datainsamlingen pågår och förväntas vara avslutad i slutet av VT-18. I delstudie II kommer universitetslärare att följas under en arbetsvecka med mätningar av rörelsemönster, hjärtfrekvens och stresshormon. Mätningarna kommer att förläggas till en vecka då läraren arbetar minst en dag på ordinarie arbetsplats och minst en dag på annan plats, så att jämförelser av exponering kan göras inom person. Datainsamling för delpro-jekt III genomförs genom semistrukturerade intervjuer med universitetslärare för att undersöka deras upplevelser av att arbeta på, respektive utanför, ordinarie arbetsplats och vad som motiverar dem att arbeta på distans. I delprojekt IV undersöks upplevelser av att leda en personalgrupp som i varierande omfattning arbetar på distans, genom semistrukturerade intervjuer med universitetsanställda med en första linjens chefsposition.

Resultat

Projektet förväntas bidra med fördjupad kunskap om hur distansarbete inom universitets- och högskolesektorn relaterar till olika aspekter av hälsa och välbefinnande bland universitetslärare, och vilka effekter det får för individen att ta med sig arbetet från den ordinarie arbetsplatsen. Projektet förväntas även generera kunskap om hur universitets-anställda med en personalledande funktion upplever att leda anställda som arbetar på distans. Denna kunskap kommer att bidra till utvecklandet av rekommendationer för en hållbar arbetsmiljö, i lärarkåren och hos universitetsanställda med en personalledande funktion.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Gävle: Gävle University Press , 2018. s. 118-
Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hig:diva-28858ISBN: 978-91-88145-28-4 (digital)OAI: oai:DiVA.org:hig-28858DiVA, id: diva2:1271575
Konferens
FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?, 10-12 juni 2018, Gävle
Anmärkning

Rundabordssamtal

Tillgänglig från: 2018-12-17 Skapad: 2018-12-17 Senast uppdaterad: 2018-12-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Program och Abstracts

Personposter BETA

Richardsson, LindaWiitavaara, BirgittaHeiden, MarinaBoman, Eva

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Richardsson, LindaWiitavaara, BirgittaHeiden, MarinaBoman, Eva
Av organisationen
ArbetshälsovetenskapCentrum för belastningsskadeforskningPsykologi
Annan samhällsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 92 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf