Bakgrund och problem

Forskning om jämställdhetsintegrering av organisationer visar på betydelsen av att ledningen initierar arbetet utifrån kunskap och medvetenhet om vad arbetet handlar om (Wittbom 2009).

Som ett led i regeringsuppdraget att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor i Sverige 2016-2019 har cheferna på Högskolan i Gävle under kalenderåret 2018 genomgått en poängbelagd genusvetenskaplig utbildning, Genus och jämställdhet i organisationer, 4 hp. Syftet med utbildningen var att ge cheferna tillräckligt med kunskap samt att ge dem bättre verktyg för att kunna planera och fatta beslut som leder till ökad jämställdhet. Utbildningen som bestod av fyra utbildningstillfällen (fem heldagar) avslutades i december 2018 med att deltagarna redovisade de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten som de utarbetat under utbildningens gång. 

Det övergripande syftet med presentation av kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp är att beskriva ett effektivt sätt att stärka jämställdhetsarbetet i en organisation genom att börja uppifrån och utbilda chefer i genus och jämställdhet. I enlighet med detta fokuserar presentationen, på den mer detaljerade nivån, till att belysa hur arbetet med jämställdhetsintegrering kräver kunskap om kön, genus och normer kopplade till organisationen. Detta för att långsiktigt förändra maktstrukturer som skapar ojämställdhet. Genom att samtidigt utbilda alla chefer i organisationen skapas förutsättningar för att kunna genomföra analyser som fokuserar på makt och hierarkier, analyser som kan leda till motsättningar om inte förändringsarbetet ägs av organisationen. Detta för att arbetet med jämställdhetsintegrering ska leda till förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen[1] och inte enbart reduceras till kvantifierbara övningar inom rådande system (Callerstig 2014).

Aktiviteter

Kursen Genus och jämställdhet i organisationer 4 hp genomförs under kalenderåret 2018 med ett första utbildningstillfälle i januari, ett andra i juni, ett tredje i september och ett fjärde avslutande i december. Till tre av fyra utbildningstillfällen är föreläsare inbjudna. Det första utbildningstillfället (två heldagar) inleds med en föreläsning av högskolans rektor Ylva Fältholm (”Min genusresa och organisationen”). Under samma utbildningstillfälle föreläser också organisationspsykolog Lars Einar Engström (”En sexists funderingar: bekännelser, karriär och våld”) samt organisationsforskare Hanna Kusterer, Högskolan i Gävle (”Genus och chefskap i organisationen”). Vid det andra utbildningstillfället föreläser statsvetaren Renée Andersson från Örebro universitet (”Genus och organisation”) och vid det tredje utbildningstillfället föreläser pedagog Susanne Andersson från Stockholms universitet (”Genusmedvetna chefer som ett villkor för ett genusmedvetet universitet”).

Inför det andra utbildningstillfället får deltagarna i uppgift att genomföra observationer av genusmönster i den egna verksamheten. Resultaten som redovisas i samband med utbildningstillfället utgör en grund för probleminventeringen som handlar om att ta fram relevanta fakta om tillståndet på varje avdelning (till exempel könsuppdelad statistik) inom organisationen.  Utifrån resultatet av probleminventeringen får grupperna diskutera hur man skulle komma till rätta med den brist på jämställdhet som uppdagats. Små och stora problem, kortsiktigt såväl som långsiktigt, till exempel att locka fler studenter som är män till kvinnodominerade utbildningar och tvärt om, lyfts fram och diskuteras. I samband med detta synliggörs maktstrukturer som ger könsdiskriminerande effekter vilket leder till en diskussion om hur dessa kan utmanas och förändras.

Samtliga föreläsningar följs upp av diskussioner där föreläsningens tema knyts till den aktuella organisationen och situationen på Högskolan i Gävle. Föreläsningarna tillsammans med kurslitteraturen (cirka 800 sidor med fokus på chefskap, organisation och kön) fungerar som inspiration till det största arbetet i kursen: det arbete som sker i mindre, avdelningsvisa grupper (beskrivet ovan).

I januari 2019 bedöms och analyseras de handlingsplaner för jämställdhetsintegrering av den egna verksamheten, vilka utgör utbildningens examinationsuppgift, av kursledningen.

Resultat

Resultatet av den genomförda utbildningen i genus och jämställdhet för chefer vid Högskolan i Gävle visar att samtliga deltagare har fått större kunskap och medvetenhet om hur genus konstrueras och omförhandlas i organisationer och det omgivande samhället och hur detta påverkar den egna organisationen och det egna ledarskapet. De handlingsplaner för jämställdhetsintegrering som deltagare utarbetat under utbildningens gång (utbildningens examinationsuppgift) visar att deltagarna uppnått olika mått av färdighet och förmåga. I några fall mycket hög, i andra fall god, i några få fall mindre god. En analys av särskilt det senaste är att utbildningen med fördel hade kunnat vara längre.

Ett ytterligare resultat av utbildningen är deltagarnas förändrade inställning till möjligheten att på ett naturligt sätt integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i de ordinarie arbetsuppgifterna.

Litteratur

Wittbom, Eva, Att spränga normer. Om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Diss, Stockholms universitet, 2009.

Callerstig, Making equality work: Ambiguities, conflicts and change agents in the implementation of equality in public sector organisations. Diss, Linköpings universitet, 2014.

[1] Det övergripande målet med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Arbetet med jämställdhetsintegrering av organisationen handlar om att organisationen ska nå de jämställdhetspolitiska målen. För akademins del handlar arbetet lika mycket om att ge lärare och forskare jämställda förutsättningar att genomföra sitt arbete och att göra akademisk karriär, som om att säkerställa att studenterna erbjuds en jämställd utbildning