hig.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.
Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
2019 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Samfattning

 

Bakgrund:

I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.  

 

Syfte:

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.

 

Metod:

Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.

 

Resultat:

Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens

inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.

 

Slutsats:

I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås.

Abstract [en]

Abstract

Background:

In our everyday lives worldwide, people are affected regardless of gender and age by accidents, deaths and other traumatic events. Some professions involve a greater risk of being exposed to traumatic events. Examples of these are ambulance, emergency personnel, police and health care personnel, primarily in emergency care. These events can sometimes become overpowering. One way to counteract burnout and post-traumatic stress symptom (PTSD) in healthcare professionals is to carry out debriefing talks. This is done with the healthcare staff who has participated in a traumatic event.

 

Aim:

The purpose of this study was to describe the experience of debriefing in healthcare professionals in emergency care in connection with traumatic events in their professional practice.

 

Method:

Literature study that contains a total of 10 scientific articles, five of which are qualitative and five are quantitative.

 

Results:

The study results show that debriefing is perceived as a positive tool when it comes to unloading after a traumatic event for the healthcare staff in emergency care. The main factors raised in the study are time and place for debriefing, debriefing impact on the communication between the healthcare staff, the choice of debriefing leader and the need for well-designed guidelines for debriefing.

 

Conclusion:

The present study demonstrates that debriefing should be regarded as an effective tool for counteracting mental illness in the healthcare staff and that debriefing also reinforces communication between the various professional occupational groups in emergency care. The study also shows that well-designed guidelines are important for achieving the purpose of the debriefing.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2019. , s. 38
Nyckelord [sv]
Critical incident, Debriefing, Emergency, Intensive care units, Nurse
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hig:diva-30487OAI: oai:DiVA.org:hig-30487DiVA, id: diva2:1342019
Ämne / kurs
Omvårdnad
Utbildningsprogram
Sjuksköterskeprogrammet
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2019-08-14 Skapad: 2019-08-12 Senast uppdaterad: 2019-08-14Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1040 kB)46 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1040 kBChecksumma SHA-512
6451121d0069f70ee1efcd16758df52d9cf555fe6a9ba88347ebf30a016e81ddf3c76b7e6c7fbe766185811a82af3a87d53f2f3d0d64670a5fc4d3f4aefbf6f2
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Avdelningen för vårdvetenskap
Omvårdnad

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 46 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 143 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf