hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.
University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Caring Sciences.
2019 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Samfattning

 

Bakgrund:

I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.  

 

Syfte:

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.

 

Metod:

Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.

 

Resultat:

Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens

inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.

 

Slutsats:

I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås.

Abstract [en]

Abstract

Background:

In our everyday lives worldwide, people are affected regardless of gender and age by accidents, deaths and other traumatic events. Some professions involve a greater risk of being exposed to traumatic events. Examples of these are ambulance, emergency personnel, police and health care personnel, primarily in emergency care. These events can sometimes become overpowering. One way to counteract burnout and post-traumatic stress symptom (PTSD) in healthcare professionals is to carry out debriefing talks. This is done with the healthcare staff who has participated in a traumatic event.

 

Aim:

The purpose of this study was to describe the experience of debriefing in healthcare professionals in emergency care in connection with traumatic events in their professional practice.

 

Method:

Literature study that contains a total of 10 scientific articles, five of which are qualitative and five are quantitative.

 

Results:

The study results show that debriefing is perceived as a positive tool when it comes to unloading after a traumatic event for the healthcare staff in emergency care. The main factors raised in the study are time and place for debriefing, debriefing impact on the communication between the healthcare staff, the choice of debriefing leader and the need for well-designed guidelines for debriefing.

 

Conclusion:

The present study demonstrates that debriefing should be regarded as an effective tool for counteracting mental illness in the healthcare staff and that debriefing also reinforces communication between the various professional occupational groups in emergency care. The study also shows that well-designed guidelines are important for achieving the purpose of the debriefing.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 38
Keywords [sv]
Critical incident, Debriefing, Emergency, Intensive care units, Nurse
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-30487OAI: oai:DiVA.org:hig-30487DiVA, id: diva2:1342019
Subject / course
Nursing
Educational program
Nursing
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-08-14 Created: 2019-08-12 Last updated: 2019-08-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1040 kB)9 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1040 kBChecksum SHA-512
6451121d0069f70ee1efcd16758df52d9cf555fe6a9ba88347ebf30a016e81ddf3c76b7e6c7fbe766185811a82af3a87d53f2f3d0d64670a5fc4d3f4aefbf6f2
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Caring Sciences
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 9 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 25 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf