Dagens informationssamhälle ställer höga krav på att studenter inom högre utbildning ska ha förmåga att sovra bland och värdera information. Under utbildningen stöter studenterna även på riktlinjer kring hur deras rapporter och uppsatser ska utformas. De enskilda lärosätena bedriver ett eget kvalitetssäkringsarbete och har i sin tur Universitetskanslersämbetets kvalitetskrav att förhålla sig till. I processen från den enskilde studentens informationskompetens, källkritiska tänkande och referenshantering till högskolans samlade studieresultat spelar högskolebiblioteket en betydande roll. Förutsättningar måste finnas inte bara för att upprätthålla den befintliga verksamheten utan även för att kunna utveckla och förbättra den.

I högskolebibliotekets verksamhetsplan för 2015 lyfts informationskompetens, digital kompetens och lärande fram som huvuduppgifter. Genom undervisningen i informationssökning ska biblioteket utveckla studentens förmåga att hitta och kritiskt förhålla sig till vetenskaplig information. I samarbete med Learning Center ska undervisningen i informationssökning också göras så flexibel och välanpassad som möjligt för högskolans många distansstuderande (Hallén 2014, ss. 2-4).

Det nätbaserade lärandet och undervisningen i informationssökning är djupt förankrade i högskole-bibliotekets huvuduppdrag och utgör även satsningsområden för 2015. Biblioteket har för avsikt att bättre samordna och stärka det nätbaserade lärandet samt att undersöka förutsättningarna för att ut-veckla undervisningen och på ett bättre sätt nå ut med den.

Undervisningen i informationssökning bokas enskilt av lärarna i samband med deras kursplanering. Den ingår alltså inte som en obligatorisk del i samtliga utbildningar vid högskolan. I verksamhets-planen för 2015 står att biblioteket ”[…] ska utreda förutsättningarna för att kritisk informationssök-ning integreras i alla utbildningar och omfattar alla studenter för att öka deras informationskompe-tens” (ibid. s. 5).

Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka förutsättningarna för att sprida och utveckla undervisningen. Då det nätbaserade lärandet och undervisningens former hör ihop, är det nätbaserade lärandet också något som behandlas i denna rapport. Parallellt med undervisningspro-jektet pågår ett ombyggnadsprojekt, där en del av bibliotekets tysta läsesal byggs om till en interaktiv-laborativ lärosal. Målen med den nya teknikrustade salen är att bland annat att kunna prova nya undervisningsmetoder och digitala verktyg och skapa hybridkurser av idag separata campus- och distanskurser (ibid. s. 4). Förhoppningen är att på sikt kunna använda lärosalen för de nya former av undervisning (blended learning/flipped classroom) som närmare beskrivs i denna rapport. Under rubriken ”Den nya lokalen i biblioteket” ges även en kort redogörelse för ombyggnadsprojektet som går under arbetsnamnet Flipped classroom.

Till grund för undersökningen ligger en kartläggning av genomförd och planerad undervisning på högskolebiblioteket under en tvåårsperiod. Bakom projektet står en arbetsgrupp bestående av tre kontaktbibliotekarier vid Högskolan i Gävle. Projektet har inte inneburit några extra utgifter.