Här fås det envisa spökandet runt 70-talets påstått vänstervridna barnprogram i ”den röda statstelevisionen” (och då särskilt TV2) att blekna: på sin höjd 3 procent av barnprogramsutbudet lutade åt vänster. 1970-talet var inte vänstervridet utan barnvridet. Mångfalden var större, trots endast en tiondel så lång sändningstid jämfört med dagens SVTB. Vänsterspöket används idag i helt andra syften än till att beskriva barn-tv.
Tidigare än de flesta agerade barnprogrammakarna utifrån ett barnperspektiv och särskilt TV1 gjorde då några öppet politiserande och problematiserande barnprogram: Ville, Valle och Viktor upptäcker Sverige, Barnjournalen, Från A till Ö, Galaxer i mina braxer, sa Kapten Zoom, dokumentärer om orättvisor m.m. Den mytomspunna barnredaktionen på TV2 var inte ens rosa, utan arbetade snarare på ”den pedagogiska kanalen”, med program som Mumlan, Fem myror är fler än fyra elefanter, Sant och sånt, Maten och kroppen, Urcellen Ellen etc.
Andra hjärnspöken tar dock fortfarande energi från en välbehövlig diskussion om dagens utbud. Talet om 70-talet som barnteves guldålder t.ex. Utbudet var långt ifrån så ”pedagogiskt” eller högkvalitativt som hävdats – av dem som själv jobbade i företaget... Heller inte så fantasilöst och trist som kritiker hävdat. Sagor och tecknad film var ingen bristvara. Inte heller var barnfilmerna på biograferna av högre kvalitet än dagens. Däremot var barnfilmskritiken det.
Men varför detta ständiga nostalgiska återblickande, istället för att ta en titt på de kulturprodukter som idag tar upp flest minuter av barns fritid: tv-program och videofilmer? Dock sällan tid lagd på tittande på några av Svenska Filminstitutet stödda barnfilmer... Varför inte?
Svensk barnteve- och barnfilmshistoria måste m.a.o. revideras: se punkterna på s. 287-291! De viktiga frågorna återstår dock att diskutera: varför ska vissa vuxnas preferenser automatiskt tas som ”naturlig” måttstock? Varför har förment kloka vuxna så svårt att se bortom sitt eget perspektiv? Hur kan den skandal förklaras, att ingen i media idag orkar bevaka barn-tv?
Visby: Filmförlaget , 2012, 1. , s. 320