hig.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lay Definitions of Violence among Swedish Children, Teenagers, and Adults
Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Pedagogik.
Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Pedagogik.
2013 (engelsk)Inngår i: Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, ISSN 1092-6771, E-ISSN 1545-083X, Vol. 22, nr 3, s. 282-299Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Definitions of violence vary and are almost always operationalized by the researcher. Perceptions of violence often determine levels of tolerance of violence. Little research has focused on lay definitions. A total of 309 Swedes (78 children, 85 teenagers, 99 younger adults, and 47 adults (30+); 48% male) were interviewed using a specially developed interview protocol. Content analysis was used to assign definitional categories. A folk taxonomy emerged. Immediate physical violence accounted for 73% of all assigned categories. Hit was the word that occurred most frequently. If global physical violence was included, physical violence accounted for 89% of 780 assigned categories. Immediate non-physical violence accounted for 9% and vicarious violence (including media violence) accounted for 2%. Distributions of categories by respondents' gender, age, and participant role in incidents of violence showed the underlying definitions of violence to be extremely stable. The conclusion is that ordinary Swedes share a robust lay definition of violence as a behavior that is immediate, done in close quarters, and physical.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2013. Vol. 22, nr 3, s. 282-299
Emneord [en]
definition of violence, lay taxonomy, Swedes
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hig:diva-14041DOI: 10.1080/10926771.2013.764954ISI: 000209303300004Scopus ID: 2-s2.0-84875383879OAI: oai:DiVA.org:hig-14041DiVA, id: diva2:614313
Tilgjengelig fra: 2013-04-04 Laget: 2013-04-04 Sist oppdatert: 2019-10-29bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext
2019 (svensk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Two related phenomena - everyday violence and school bullying - are the subject of this thesis. The thesis's aim was to develop knowledge about everyday violence and bullying in school. The aim was also to develop knowledge about planning and bullying intervention in a local context. Three research questions were formulated that correspond to the aim of the thesis: How can everyday violence be conceptualized and understood? (Articles I and II), what changes can be seen in the school's internal work when a locally adapted anti-bullying model is initiated? (Article III) and what changes in the incidence of bullying can be seen in the schools in a municipality where a locally adapted anti-bullying model is implemented to prevent bullying? (Article VI). In the thesis exercises, a synthesis has been used to merge the results from the articles into an understanding of everyday violence and bullying from a social ecological perspective. The articles use different methods to get answers to the research questions because one method would probably not be enough to achieve the purpose of the thesis. This procedure is called mixed methods, which uses the combination of qualitative and quantitative data to get a better understanding of what is being studied. Thus, I have used mixed methods in the thesis exercises to get answers to the research questions of the thesis. The articles are used to gain knowledge of the phenomenon of everyday violence and bullying from a social ecological perspective. The articles were also used to gain knowledge about the school's bullying prevention work in a municipality and how bullying is understood in relation to everyday violence. Thus, a synthesis of the articles were made to gain additional knowledge, in addition to the research questions of the thesis that are answered in the articles.

The social-ecological perspective was used in the thesis as a framework for studying both everyday violence and bullying. The perspective was used to describe everyday violence and bullying which in different ways affect the school. In order to achieve the aim of the thesis, two sub-studies were carried out, which are presented in four articles.

The result in article I shows that the most common definition category of violence is hit. Although it is the most common definition, it is at the same time the least used among adults. The result also shows that there is a difference in how different groups, depending on age, define violence. The result in Article II shows that there is a gender difference between individuals' memories of violent events and that the place where most individuals remember violent events is in the schoolyard and the school environment. Article IV also shows that despite the schools implementing a model, it is difficult to prevent bullying. The result shows that the municipality model has not succeeded in reduce bullying in all participating schools. Based on the result, we can assume that the fact that the municipality launched a model does not mean that bullying in schools has decreased.

The result is based on the understanding of everyday violence and bullying as an aspect of everyday violence. The school's internal work linked to bullying intervention is problematized. The articles and the thesis are discussed on the basis of a social-ecological framework.

Abstract [sv]

Två relaterade fenomen – vardagsvåld och skolmobbning– är föremål för denna avhandling. Avhandlingens övergripande syfte är att utveckla kunskap om vardagsvåld och mobbning i skolan. Syftet med avhandlingen är också att utveckla kunskap om planläggning och intervention som metoder för att motverka mobbning i en lokal kontext. Mot denna bakgrund formulerades tre forskningsfrågor som svarar mot avhandlingens syfte: Hur kan vardagsvåld konceptualiseras och förstås? (artikel I och II), vilka förändringar kan ses i skolans inre arbete när en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell initierats? (artikel III) Samt vilka förändringar i förekomst av mobbning kan ses i skolorna i en kommun där en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell implementeras för att förebygga mobbning? (artikel VI). I kappan har en syntes nyttjats för att sammanfoga resultaten från artiklarna till en förståelse av vardagsvåld och mobbning utifrån ett socialekologiskt perspektiv. Artiklarna använder olika metoder för att få svar på forskningsfrågorna eftersom endast en metod förmodligen inte räckt för att uppnå avhandlingens syfte. Detta förfarande som på engelska kallas mixed methods använder kombinationen av kvalitativ och kvantitativ data för att få en bättre förståelse av det som studeras. Således har jag använt mixed methods i kappan för att få svar på avhandlingens forskningsfrågor. Artiklarna används för att få kunskap om fenomenet vardagsvåld och mobbning utifrån ett socialekologiskt perspektiv. Artiklarna avvänds också för att få kunskap om skolans mobbningsförebyggande arbete i en kommun och hur mobbning förstås i relation till vardagsvåld. Således görs en syntes av artiklarna för att få ytterligare kunskap, utöver avhandlingens forskningsfrågor som besvaras i artiklarna.

Det socialekologiska perspektivet används i avhandlingen som en inramning för att studera såväl vardagsvåld som mobbning. Perspektivet brukas till att beskriva vardagsvåld och mobbning som på olika sätt påverkar skolan. För att uppnå avhandlingens syfte genomfördes två delstudier som redovisas i fyra artiklar.

Resultatet i artikel I visar att den vanligaste kategorin av våldsdefinition är slag. Fastän det är den vanligaste definitionskategorin är det samtidigt den minst använda bland vuxna. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur olika grupper beroende på ålder definierar våld. Resultatet i artikel II visar också att det finns en stor könsskillnad mellan individers minnen av våldshändelser och att den plats där flest individer minns våldshändelser är på skolgården och skolomgivningen Resultatet i artikel III visar att när en modell implementeras börjar skolorna arbeta utifrån den och den kartläggning som tillhandahålls till iv eleverna. Artikel IV visar även att trots att skolorna implementerar en modell är det svårt att förebygga mobbning. Resultatet visar att kommunmodellen inte lyckats minska mobbningen i alla studerade skolor. Baserat på resultatet kan vi anta att det faktum att kommunen lanserade ett program betyder inte att mobbning i skolorna minskar.

Resultatet diskuterar med utgångspunkt i förståelsen av vardagsvåld och mobbning som en aspekt av vardagsvåld. Skolans inre arbete kopplat till mobbningsintervention problematiseras. Artiklarna och avhandlingen diskuteras utifrån en socialekologisk inramning.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Åbo: Åbo akademi, 2019. s. 140
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hig:diva-30847 (URN)978-952-12-3859-8 (ISBN)978-952-12-3860-4 (ISBN)
Disputas
2019-10-25, Akademisalen, Academill, Strandgatan 2, Vasa, 13:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2019-10-29 Laget: 2019-10-29 Sist oppdatert: 2019-10-29bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstScopus

Personposter BETA

Larsson, PaulaGill, Peter Edward

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Larsson, PaulaGill, Peter Edward
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 672 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf