Syftet med detta arbete var att undersöka användningen av örtmedicin vid vasomotoriska symptom i klimakteriet. Frågorna som ställdes var vilka växter som användes, vilka delar av växterna som användes, och hur växtdelarna bereddes och användes. Den sista frågeställningen tog upp hur mycket växterna lindrade de vasomotoriska symptomen.

En litteraturstudie genomfördes över vetenskapliga artiklar. I artiklarna användes 20 växter, men endast fem av dessa sas lindra de vasomotoriska symptomen. De fem växterna var Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. och Pimpinella anisum.  De växtdelar som oftast användes var rötterna och dessa bereddes ofta genom extrakt som bearbetades för att öka koncentrationen och omvandlas till pulver. Pulvret formades för det mesta till tabletter och kapslar. Ibland saknades information, som vetenskapliga namn på växterna, vilka växtdelar som användes eller hur växterna bereddes.

I snitt lindrade växterna de vasomotoriska symptomen med 60 %. De flesta växterna visade sig lindra milda symptom mer än starka symptom. Ett undantag var P. anisum som minskade både antal och styrkan på vallningarna med 74 %.

Denna litteraturstudie visar att det finns växter som påverkar de vasomotoriska symptomen i positiv riktning. Samtidigt visar den att informationen i artiklarna ibland är bristfällig och att man inte alltid studerar om växterna kan ge biverkningar.

Örtmedicin skulle kunna vara ett alternativ för kvinnor som av olika anledningar inte kan eller vill använda syntetiska hormoner eller andra farmakologiska mediciner, men för att kunna ta in örtmedicin som en del av sjukvården krävs det longitudinella studier som även studerar eventuella biverkningar eller risker för att bättre säkerställa växternas effekt på människokroppen.

The aim of this study was to investigate the use of herbal medicine for vasomotor symptoms during menopause. The questions posed were which herbs that were used, what parts of the herbs that were used, and how the plant parts were prepared and utilized. The last question covered how much the plants alleviated the vasomotor symptoms.

A review of the scientific literature was carried out. In the articles, 20 herbs and plants were used, but only five of them were said to relieve the vasomotor symptoms. The five plants were Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. and Pimpinella anisum.  The most commonly used parts of the herbs were the roots, often through extracts that were processed in order to increase the concentration and to transform the plant parts into powder. The powder was then for the most part transformed to tablets and capsules. Sometimes, information was missing, such as the scientific names of the plants, what parts of the plants that were used and how the herbs were prepared and utilized.

On average, the herbs alleviated the vasomotor symptoms by 60 %. Most of the herbs appeared to relieve mild symptoms more than they alleviated strong symptoms. An exception was P. anisum, which decreased both the amount of and the strength of the flushes by 74 %.

This literature study shows that there are plants that influence the vasomotor symptoms in a positive direction. At the same time, it shows that the information in the articles is sometimes incomplete and that the scientists do not always study if the herbs can give side effects.

Herbal medicine could be an alternative for women who, for different reasons, cannot or do not want to take synthetic hormones or other pharmacological medicines. However, in order to make herbal medicine part of the treatment offered by public health care, longitudinal studies that also investigate possible side effects or risks are needed for securing the effect of the herbs on the human body.