I denna uppsats presenteras en studie kring ungdomars och unga vuxnas förhållande till kristendomen som utförts genom en intervjuundersökning kring dop och konfirmation, två handlingar inom Sveriges största trossamfund Svenska kyrkan. Tidigare studier visar att medlemskapet inom Svenska kyrkan och intresset för att delta i kyrkliga aktiviteter har minskat under de senaste decennierna. Sedan år 2000 saknar Sverige en statsreligion och är utifrån den definitionen en sekulariserad nation. En allt mindre del av befolkningen identifierar sig själva som religiösa men trots det är över 60 procent av befolkningen fortsatt medlemmar i Svenska kyrkan. Ett medlemskap i Svenska kyrkan uppnås idag genom dopet och detta medlemskap bekräftas vid konfirmationen. Dessa två handlingar står i fokus för denna studie där motiven bakom besluten beträffande dem undersöks.       Intervjuerna som genomförts i syftet att undersöka motiven bakom besluten och religionens betydelse för beslutsfattandet har gett ett resultat där sex olika motiv kan presenteras. Dessa motiv analyseras sedan utifrån tidigare forskning för att ge ett förslag till vilken roll religionen skulle kunna fylla i ett sekulariserat samhälle. Detta görs i åtanke av sammanhanget mellan religion, kultur och tradition och utifrån begreppet kulturreligiositet.