Denna studies syfte är att undersöka hur språkutvecklingen ser ut hos fem nyanlända elever, när det gäller meningslängd och användning av konnektivbindning. Eleverna har gått på utbild­ningen Introduktionsprogrammet språkintroduktion sedan den första mars 2016. Vid­are syfte är att under­söka vilka svårigheter de fem språkintroduktionseleverna anser sig ha med att skriva på andra­språket – svenska.

För att kunna genomföra studien har två kvalitativa undersökningsmetoder använts – text­analys och semistrukturerade elevinter­vjuer. Textanalysen genomförs på elevernas tre texter, som skrevs i maj, i augusti och i oktober 2016. Analysen av de femton elevtexterna utförs i tre moment. I moment ett markeras alla syn­tak­tiska meningar; i moment två markeras alla explicita sats­konnektiver i elevernas texter och i det sista analysmomentet klassi­ficeras elevernas sats­konnek­tiver utifrån textbindnings­typerna additiv, temporal, komparativ eller kausal. De semi­strukturerade elev­inter­vjuerna genomförs för att få fram vilka tankar språk­intro­­duk­tions­­eleverna anser sig ha om att skriva på målspråket.

Den första kvalitativa undersökningen textanalys, som redovisas kvalita­tivt och kvantitativt i resultatkapitlet, visar att elevernas meningslängd och användning av sats­konnek­tiver ökar i takt med att elevernas skrivuppgifter får en mer kom­plex utform­ning. Eleverna an­vänder fler varianter av konnektivbindningar och fler varianter av satser i skriv­uppgift 3 jäm­fört med skrivuppgift 1 och 2. Elevernas meningar och texter är alltså längre i oktober 2016 än i maj 2016. I den andra kvalitativa undersöknings­metoden, elev­intervjuer, framkommer att de fem språkintroduk­tionseleverna inte anser sig ha några pro­blem med att skriva på andraspråket. De har inga svårigheter att sätta ut punkt och stor bokstav eller att använda konjunktioner, subjunktioner eller konjunk­tionella adverb för att ge texten ett sam­man­hang och för att utöka meningslängden. Trots att eleverna anser sig ha de gramma­tiska kunskaper som behövs för att klara av att skriva korrekta texter visar dock text­analysen att de, vid tillfället för skrivuppgifterna, hade brister i både menings­indel­ning och satskonnek­tiv­­använd­ning.