Arbetet med att förbättra och förstärka människors hälsa förs på flera fronter. En av dessa fronter handlar om livsstilsförändringar och söks åstadkommas genom interventionsarbete och riktas då ofta mot ett eller annat risk- eller ohälsobeteende, som kan handla om exempelvis kost eller motion. Det börjar även anses viktigt att ett genusperspektiv integreras i hälsoarbetet. Mer och mer uppmärksammas hur relationerna mellan män och kvinnor påverkar individers hälsotillstånd på olika sätt, liksom deras möjligheter att agera på ett hälsosamt sätt. Kost och motion kan även anses vara genusladdade begrepp så till vida att aktiviteterna (att äta, att motionera) handlar om beteenden som är bemängda med föreställningar om vad som är manliga respektive kvinnliga beteendemönster, varmed ätande/val av mat samt motionerande/val av motionsform i allra högsta grad påverkas av normer, och är även normskapande. Som en konsekvens av detta blir integrerandet av ett genusperspektiv i utvecklandet, implementerandet och utvärderandet av pedagogiska hälsointerventioner en nödvändighet för att undvika att i interventionsarbetet skapa, upprätthålla eller förstärka inskränkande eller hämmande normer. Mitt avhandlingsarbete skall delvis handla om att göra en genusanalys av pedagogiska hälsointerventioner, varmed några interventioner måste väljas ut för analysarbetet. För att kunna göra detta behöver inledningsvis följande frågor besvaras: Vad är en intervention? Vad är en pedagogisk hälsointervention? Hur kan en ”population” av pedagogiska hälsointerventioner definieras och identifieras och utifrån vilka strategier kan ett urval göras ur denna ”population”? Det är dessa frågor, och naturligtvis svaret på dem, som utgör grunden för föreliggande paper.