hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rektorer och lämplighetsprövningen av nyutbildade lärare: En rapport från forskningsprojektet Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare: En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation
University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.ORCID iD: 0000-0002-5592-2964
University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.ORCID iD: 0000-0002-1871-4488
University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa en legitimation för lärare och förskollärare samt att nyexaminerade lärare och förskollärare skulle genomgå en introduktionsperiod. Under denna introduktionsperiod skulle de få stöd av en mentor samtidigt som rektor eller förskolechef skulle bedöma deras lämplighet för yrket.

För rektorerna innebär lämplighetsprövningen av nyexaminerade lärare nya arbetsuppgifter och ett formaliserat uppdrag att bedöma lärares skicklighet. Detta i samband med att rektorers arbetssituation har befunnits vara intensiv med en uppsplittrad vardag där många snabba beslut måste tas väcker frågor kring hur arbetets förutsättningar påverkar lämplighetsprövningen, och hur lämplighetsprövningen påverkar arbetsförhållanden och yrkesroller.

I juni månad 2014 inbjöds 646 rektorer att besvara en enkät rörande lämplighetsprövningen. 248 rektorer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 39 % (n=248). 159 kvinnor (64 %) och 89 män (36 %) besvarade enkäten. Nästan 60 % av rektorerna hade varit rektor på sin nuvarande enhet i tre år eller mindre. 77 % av rektorerna var verksamma vid kommunala skolor medan 23 % var verksamma vid fristående skolor.

Resultaten visar att rektorernas upplevelse av lämplighetsprövningen är att den i huvudsak, om än i varierade grad, upplevts meningsfull och att rektorerna känt sig tillfreds med de lämplighetsprövningar de genomfört. Det förekommer mer spriddaåsikter om i vilken mån lämplighetsprövningen varit väl investerad tid och kraft. Lämplighetsprövningen har konkurrerat med många andra arbetsuppgifter men det finns ändå en tendens att rektorerna som grupp anser att den investerade tiden och kraften varit värt utfallet.

Det råder oenighet kring i vilken mån lämplighetsprövningen bidragit till mer positiva relationer mellan rektor och den nya läraren, men att det råder relativt stor enighet om att lämplighetsprövningen inte nämnvärt försämrat relationerna. En sammantagen tolkning av detta är att något mer positiva relationer med de nya lärarna etablerats och att båda parter lärt känna varandra såväl professionellt som privat. Endast 12 % av rektorerna anger att de har fått någon utbildning i att genomföra lämplighetsprövningen. Rektorerna har haft ett begränsat stöd av huvudman eller andra rektorer vilket skapat ett frirum att genomföra lämplighetsprövningen på sitt eget sätt. Samtalen med mentorn har varit viktiga för rektorns bedömning. Vidare framträder lärarkollegiets informella bedömning dels som en viktig komponent i rektors formella bedömning, dels som ett viktig komplement till i rektors formella bedömning. Av de 137 lämplighetsprövningar som genomförts rådde viss tveksamhet i 10 fall och i två fall uppgav rektorerna att det råddestor tveksamhet. Samtliga 137 lärare bedömdes dock efter introduktionsperiodens slutsom lämpliga.

Rektorers tilltro till politiker har påverkats negativt av alla turer kring lärarlegitimationen och att lämplighetsprövningen slutligen avvecklades. 73 % av rektorerna anser att deras förtroende för politiker minskat, medan 6 % anser att förtroendet ökat.

Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: Gävle University Press , 2017. , 56 p.
Series
RD-report, ISSN 1403-8749 ; 45
Keyword [sv]
Arbetsmiljö, introduktionsperiod, lärare, lämplighetsprövning, lärarlegitimation, mentor, rektor, skola, skolledare
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-23825OAI: oai:DiVA.org:hig-23825DiVA: diva2:1130661
Available from: 2017-08-10 Created: 2017-08-10 Last updated: 2017-08-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(461 kB)34 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 461 kBChecksum SHA-512
d839c021c1e6ca9b5fc38d3405ad6679a84f43ce3c65d784a689027a9e85cae087cfd99fd65fb3ba86369e962eb0c6ccad45c8527a3da8fc66251d57163527c5
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Fransson, GöranFrelin, AnneliGrannäs, Jan
By organisation
Educational science
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 34 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 54 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf