hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Regional avfallshantering: Slutrapport från projekt finansierat av Forskningsstiftelsen Gästrikeregionens Miljö
University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Building, Energy and Environmental Engineering, Environmental engineering.ORCID iD: 0000-0002-5661-2917
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Varje svensk kommun är skyldig att upprätta en avfallsplan som redogör för hur avfallet som uppkommer i kommunen skall omhändertas. Den nuvarande avfallsplanen för Gästrikeregionen (som omfattar kommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby) gäller för perioden 2011-2020. Avfallsplanen arbetades fram under 2009-2010 med Högskolan i Gävle som deltagare. I anslutning till detta utvecklingsarbete har högskolan arbetat med ett antal frågeställningar med koppling till avfallsplanen:

  • Miljöbedömning av avfallsplanen
  • Förebyggande av avfall
  • Människors beteende avseende sortering
  • Fastighetsnära insamling
  • Minskning av fossila koldioxidutsläpp
  • Energiberäkningar för material som lämnas via återvinningscentraler
  • Förutsättningar för och konsekvenser av en övergång från kompostering till rötning av matavfallet

Projektet har pågått under 2009-2010 med Ola Norrman Eriksson och Teresa Hermansson som utförare. Utredningen har genomförts genom intervjuer, litteraturstudier, personlig kommunikation och ett publikt seminarium.

Resultaten visar att en miljöbedömning av en avfallsplan är en komplex och omfattande uppgift. Bedömningen bör göras utifrån nuläget och beskriva de framtida konsekvenserna av de mål och åtgärder som planen föreskriver. Projektet har genom ett välbesökt seminarium också visat att samhället ännu inte funnit formerna för att arbeta med förebyggande åtgärder. Att på bästa sätt hantera ett uppkommet avfall är en sak, att förhindra dess uppkomst en annan. För produktionsavfall finns det goda exempel, medan det för konsumtionsavfall är betydligt svårare.

Beteendevetenskapliga studier inom området visar att det är en utmaning att utforma information på ett sådant sätt att den når alla typer av mottagare och får dessa att agera i enlighet med infor-mationen. Vi människor tänker mer i termer av att återanvända och sortera olika slags material, snarare än att fundera på vad som är förpackning eller ej. Sortering av avfall är något folk i regel förväntar sig ska vara enkelt att utföra och det måste vara bekvämt. Införande av fastighetsnära insamling är ett sätt att underlätta och i de kommuner där det införts har mängderna återvinningsbart material ökat kraftigt samtidigt som mängderna brännbart restavfall minskat markant. Ett ökat insamlingsarbete för kommunen skall vägas mot minskat bilåkande till återvinningsstationer och återvinningscentraler samt minskade transporter till förbränning och därmed associerade utsläpp. Då återvinning generellt är bättre för miljön än förbränning uppstår vinster även i behandlingsledet. Studien visar också att avfall kan transporteras långa sträckor till återvinningscentraler utan att på något sätt hota den miljövinst som görs genom att avfallet materialåtervinns eller energiutvinns.

Vid en övergång från kompostering till rötning tillkommer nya bioråvaror och denna studie visar på några av de faktorer man måste ta hänsyn till vid kapacitetsberäkningar. Detta är av yttersta vikt då mängder och gaspotentialer ligger som grund för de investeringskalkyler som upprättas och kan vara avgörande för om en biogasanläggning alls byggs. Men det är inte bara biogas som produceras utan även en biogödsel som bör komma in i kretsloppet. Studien redovisar svar från lantbrukare kring frågor om leverans av gödsel och användning av biogödsel liksom intresset för delägarskap i en framtida anläggning. Studien ger också några svar på frågor kring hur sorteringsinformationen bör förändras.

Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: Högskolan i Gävle , 2013. , p. 60
Series
Working paper, ISSN 1403-8757 ; 50
Keywords [sv]
avfallsplanering, miljöteknik, avfallsplan, Gävle kommun, Sandvikens kommun, Hofors kommun, Ockelbo kommun, Älvkarleby kommun, miljöbedöming, avfallshantering, sopsortering, energiberäkning
National Category
Energy Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-24818OAI: oai:DiVA.org:hig-24818DiVA, id: diva2:1130786
Available from: 2017-08-11 Created: 2017-08-11 Last updated: 2018-03-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Eriksson, Ola

Search in DiVA

By author/editor
Eriksson, Ola
By organisation
Environmental engineering
Energy Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 73 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf