Bakgrund: Anmälningarna av barnmisshandel har ökat på sistone och hälsovårdspersonal har som plikt att anmäla vid misstanke av barnmisshandel till Socialtjänsten. Det finns många riskfaktorer relaterade till om ett barn kommer att bli misshandlade eller inte, både kring förövarna men även riskfaktorer kring barnet. Statistisk sett är majoriteten av förövarna föräldrarna till barnet.  

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av barnmisshandel inom Hälso- och

Sjukvården samt vidare beskriva en metodologisk ansats valda artiklar använt sig av. Metod: Beskrivande litteraturstudie utifrån nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar där medverkande sjuksköterskor haft erfarenhet av barn som utsatts misshandel.  

Resultat: Det framkom att sjuksköterskans erfarenhet av sin egna förmåga, känslor, stöd och omgivning påverkar hur och om anmälningen av barnmisshandel genomförs. Trots att sjuksköterskor i studierna var medvetna om anmälningsplikten var det en del sjuksköterskor som inte anmälde vid misstanke om barnmisshandel. Sjuksköterskorna erfors även av många olika känslor när de var inblandad i barnmisshandelsfall, samt att samtliga sjuksköterskor i studien erfor att de saknade kunskap av barnmisshandel och många önskade att de haft mer stöd när det kom till våld mot barn.  

Slutsats: Erfarenheten av barnmisshandelsfall tog hårt på sjuksköterskorna till den grad att vissa ignorerade tecknen och undvek att anmäla till Socialtjänsten. Sjuksköterskorna erfor att de behövde mer stöd från en erfaren kollega men även att de behövde mer kunskap och erfarenhet.

Background:  Reports of child abuse have increased recently and healthcare staff are obligated by law to report any possible suspicion of child maltreatment to the Social Services. There are a lot of risk factors involved concerning whether a child will be abused or not, factors related to the perpetrators but also factors related to the child itself. Statistically the majority of perpetrators are the child's own parents.

Aim: To describe the registered nurses experiences of child abuse within healthcare and also to describe one methodological aspect of the articles that this study is based upon.  

Method: A descriptive literature review based on nine qualitative and three quantitative articles, where the participating registered nurses have experience of children that have been abused. Results: It was found that the nurse’s own personal experiences, based upon their own feelings, the support they received and the actual environment affects how and indeed if child abuse will be reported. Although the registered nurses were aware that they are obliged to report all cases, some nurses failed to report child abuse to the Social Services. The nurses experienced a variety of emotions that arose when they were involved in child abuse cases. All nurses in this study experienced that they lacked knowledge concerning child abuse also a lot of nurses wished that they had had more support during child abuse cases.

Conclusion: The experience of child abuse cases severely affected the nurses even to the extent that some ignored the signs and failed to report to the Social Services. The registered nurses experienced a need for more support from an experienced colleague and wanted to attain more knowledge and experience themselves.