Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelse. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utomhusvistelse? Vilka attityder har förskollärare till utomhusvistelse? Svårigheter vid utomhusvistelse? För att få svar på studiens syfte genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer som innebär att informanterna får mer frihet och kan påverka ordningen och innehållet av frågor. Vi har utgått från ett bekvämlighetsurval eftersom det kan vara en svårighet för förskollärare att ha möjlighet att ställa upp i en intervju, mycket på grund av tidsbrist i verksamheten. Vi har utgått och tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principer, vilket betyder att samtliga informanters identiteter skyddas. Genom samtliga intervjuer framgick det att informanterna ansåg att utomhusvistelsen påverkade barn positivt samt att de förespråkar för att gå ut minst en gång om dagen. Möjligheter och fördelar visade sig ofta vara att barn blir friskare, piggare och friare i sina aktiviteter, samt att allting som går att göra inomhus, går att utföra i utomhusmiljön. Det visade sig att vissa hade möjlighet att göra utflykter till naturen, medan andra inte hade samma förutsättningar att ta sig utanför gården eller till närliggande platser. Andra svårigheter har visats vara kläder efter väder, klimat, ostimulerande förskolegårdar samt osynkade arbetsgrupper. Det som också framkom ur intervjuerna var att informanterna anpassar utomhusvistelsen och sina förhållningssätt olika beroende på dagar och situationer. En dag kunde dem vara medupptäckare tillsammans med barnen och en annan dag kunde dem ta sig an rollen som observerande. Slutsatsen av denna studie visar sig vara att informanterna har positiva attityder till utomhusvistelse i förskolan samt att de utgår från liknande förhållningssätt, trots att de har olika förutsättningar till att bedriva utomhusvistelse. De anpassar verksamheten utifrån vad de har, för att skapa en meningsfull utomhusvistelse för alla.