Det är egentligen ganska märkligt. Man åker från Norduppland via rosendoften i Wijs Trädgård och ett Ljusnandopp i Karsjö med Toscakaka på bryggan, iltransport till Hälsinglands Träteater i Järvsö och en Inger Zielfelt i berättartagen med en mycket aktivt betraktande och lyssnande Gopal Venu.
Föraningen är att vi ska få se en föreställning som skildrar en kärlekshistoria mellan den unge kungen Dushyanta och den sköna Sakuntala och att det är som det brukar vara på teater.
Så icke.