/Vi förflyttas till medeltiden när kung och drottning och pristagare och ännu ett utvalt fåtal långsamt kliver ned för paradtrappan. Fanfarer, fanborg och alla reser sig i vördnad eller för att man ska eller för att man annars inte vet vad man ska göra och inte är det så att vi sjunger "Temperaturen är hög uti kroppen", för det blir ett antal sitt ned, stå upp innan förrätten kommer in. Om maten skriver jag inte annat än att gott var det, men på Deli i Gävle finns det också godsaker värda att omtala. Dock: hela bordscenografin med de cyrénska smått surrealistiska glasen mot grått linne, den koreografiskt medvetna servitörinmarschen, tegelväggsbelysningen, blomsterarrangemangen - det är som vore det i sagans värld. Men, oj! En sked far i golvet och fyller den tillfälliga tystnaden och vi är åter på plats i ett här och nu.

Men igen: visst har flera av servitriserna och flera av dem som sjunger bitar ur Trollflöjten håret som Jelinek? Har hon blivit trendsättare?/