Detta examensarbete behandlar förskollärares upplevda stress och hur denna stress eventuellt påverkar de didaktiska valen i förhållande till läroplanens intentioner. Stress i förskolan är ett väl diskuterat ämne via nyhetssammanhang, sociala medier och det är ett problem som kommer växa sig allt större om vi inte gör något åt det. I och med de ökade arbetsuppgifterna, större barngrupper och färre pedagoger uppkommer stress allt oftare vilket påverkar läroplanens strävansmål. Det finns begränsad med tid till att planera och genomföra en aktivitet tillsammans med barnen.

Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för att analysera den enkät som ligger till grund för studien. Enkäten har skickats ut i en Facebook grupp och har således besvarats av 203 stycken respondenter där alla Sveriges län är representerade. Studien kommer utgå från analysbegreppen positiv stress, negativ stress, realiseringsarenan, fysiska, emotionella, intellektuella krav samt påfrestningar. Dessa kommer sedan att ställas mot det resultat som framkommit genom enkätundersökningen.

Resultatet av studien visar på att förskollärare upplever en negativ stress i sitt arbete när det gäller hur stress påverkar hur man genomför aktiviteter utifrån läroplanens intentioner då detta är ett dokument som ska ligga till grund för verksamheten och är något som man ska sträva mot. Många respondenter menar att det är svårt i och med att barngrupperna växer, de blir allt mer administrativa delar som måste göras vilket tas tid från verksamheten tillsammans med barnen. Detta bidrar till att förskolläraren inte har någon tid att planera en aktivitet och får därför ta något som de kan sedan innan och som de vet fungerar eller att det till och med får bortse helt från den tänkta aktiviteten och istället göra något annat. Detta bidrar till emotionella och fysiska påfrestningar som resulterar i bristande självförtroende och i värsta fall sjukskrivningar. Den främsta bristen inom förskolan sker i realiseringen av läroplanen i det dagliga arbetet.