Föreliggande licentiatuppsats utgör en kappa som bygger två rapporter. Dessa rapporter, ”Utbildning under uppbyggnad” (Fransson m.fl, 1999a) samt ”Lära av egen kraft” (Fransson m.fl, 1999b) har producerats som ett led i en utvärdering av en av svenska flygvapnets pilotutbildningar.

Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig bild av de överväganden, utgångspunkter och analyser som präglat dessa; att diskutera några av resultaten i ett vidgat teoretiskt perspektiv, i detta fall ett institutionellt perspektiv, samt att diskutera metodernas och teoriernas lämplighet i sammanhanget. De resultat som diskuteras har avgränsats till att beröra exemplet om två instruktörers pedagogiska beteendemönster under en övning i en simulator.

De som förenar de båda bakomliggande rapporterna är det sociokulturella perspektiv de båda utgår ifrån, den etnografiskt inspirerade datainsamlings- och analysmetodiken samt att de bygger på studier i samma utbildningsmiljö. I den första rapporten analyseras empiriska data med hjälp av aktivitetsteori. Som modell för arbetsgången tillämpades metodiken inom den utvecklingsinriktade arbetsforskningen, ”developmental work research”. I den andra rapporten analyseras förutsättningar för lärande genom att betrakta lärande i perspektivet av ett legitimt perifert lärande.

I uppsatsen förs diskussioner bl.a. om att begreppet motsättning, som ingår i den aktivitetsteoretiska begreppsapparaten, effektivt kan bidraga till att fokusera på faktorer eller förhållanden i verksamheten som utveckling och förändring kan utgå ifrån. Motsvarande tydlighet finns inte uttalad inom det institutionella perspektivets begreppsapparat. Vidare konstateras att det finns vissa svårigheter att problematisera relationen mellan det aktivitetsteoretiska perspektivet och det institutionellt perspektivet. En av orsakerna därtill är att institutionsbegreppet i samband med aktivitetsteoretiska analyser förefaller tillämpas utan närmare definition. Utförligare beskrivningar av hur institutionsbegreppet förstås och används förordas för att kunna göra närmare analyser av hur de båda perspektiven kompletterar varandra.

I uppsatsen framhålls den etnografiska metodens tillämpbarhet. En svårighet som kan uppstå när man genomför studier i högteknologiska miljöer påtalas dock. En risk kan finnas att forskaren inledningsvis fascineras av tekniska aspekter, med följd att fokus på de mänskliga aspekterna då fördunklas. Denna effekt bör inte underskattas av forskare.