Med ett belopp på ca 130 miljarder kronor per år i oredovisade intäkter och en så stor påverkan på samhället gör sig ekobrott och därmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. Då endast vinst är i syfte, gör många allt för att tjäna så mycket de bara kan. Detta medför då att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestämmelserna. På så sätt uppstår det en obalans mellan dessa som i slutändan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det.

En central fråga som uppstår vid åsidosättande av bestämmelserna är om det finns tillräckliga skäl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger när det inte går att bedöma företagets resultat eller ställning med ledning av bokföringen. Vår empiriska studie visar att avvikelser som kan förekomma i misstänkta räkenskapsmaterial kan vara så avsevärt stora att det ofta inte handlar om gränsfall vid bedömningen om det föreligger bokföringsbrott eller inte.

Syftet med uppsatsen är att göra en studie kring myndigheternas insatser för att alltmer upptäcka och förebygga bokföringsbrott.

Bokföringsbrott är ett ämne som omfattar väldigt många grenar. Vi kan tyvärr inte gå in på varje gren och diskutera och analysera dem. Därför har vi valt att beröra de insatser som framförallt Skatteverket gör för att förebygga bokföringsbrott. Vi har dessutom avgränsat oss till Gävleborgs län. Våra respondenter har därutöver försett oss med material som i synnerhet berör länet.

Trots våra avgränsningar har det inte varit helt möjligt att avskärma oss från sammanbundna grenar såsom skattebrott. Vi har därför valt att nämna dem i viss grad på grund av den starka kopplingen som finns mellan dessa. Studien berör mestadels insatser från Skatteverkets organ där de flesta bokföringsbrotten upptäcks och anmäls till åklagarmyndigheten.

För att uppnå en viss grad av tillförlitlighet i uppsatsen har vi genomfört intervjuer med personer som jobbar med brottsförebyggande verksamhet inom ämnet bokföringsbrott. Vi har således fört samtal med Bengt-Åke Johansson på rätts- och utvecklingsenheten och Karin Palmberg på utredningsenheten, båda från Skatteverket. Dessutom har vi träffat en specialiståklagare vid namn Ulf Back som har sitt säte i åklagarkammaren i Gävle.

I teorin redogörs för de insatser som ska se till att förebygga bokföringsbrott. Empirin lyfter däremot fram vad som förväntas av dessa insatser ur myndigheternas synvinkel. Dessutom går vi in på om det idag upptäcks fler brott i jämförelse med tidigare år.

Resultatet som den här studien ger, är att det numera upptäcks fler bokföringsbrott än för ett antal år sedan. Ökningen behöver sålunda inte betyda en minskning av bokföringsbrott eftersom det inte finns en tillförlitlig källa om hur omfattande bokföringsbrott egentligen är.