Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin.

Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet.

Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.