Vi vill i vår uppsats ta reda på den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagändring, för att få en bild av hur intressenterna värderar lagstadgad revision. För att få en större insikt i ämnet kommer vi även att undersöka andra länders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gå djupare i ämnet och ta reda på varför och hur. Vid insamling av teori har vi använt oss av litteratur samt databaser som finns tillgängliga via biblioteket. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer även kallat öppna intervjuer. Vi har intervjuat skatteverket, ekobrottsmyndigheten, ett kreditupplysningsföretag och en revisor för att svara på syftet. Vi har i vår undersökning kommit fram till att intressenterna tycker att trovärdigheten i företagens finansiella information försämras om man tar bort revisionsplikten. Intressenterna pekar på att revision som bra för företagen själva med att snabbt upptäcka fel och brister i deras redovisningar. Våra intressenter är även överens om att man bör utveckla alternativ till den lagstadgade revisionen för att säkerställa att den finansiella informationen är korrekt. Ingen av våra respondenter tog upp några av de alternativ andra länder har använt. Kreditgivare kan komma att lösa detta på andra sätt, t ex avtalsliknande former eller att de begär revision av räkenskaperna för att låna ut pengar. Det är då svårare för EBM och SKV.