Amenorré (menstruationsrubbningar och menstruationsbortfall) är ett allvarligt tillstånd som kan drabba kvinnor i fertil ålder. Amenorré är en av tre komponenter i den kvinnliga idrottstriaden, som länge ansågs som den största medicinska problematiken inom kvinnlig idrott. Konsekvenserna av amenorré kan vara infertilitet, benskörhet, fysisk- och psykisk ohälsa. Inom idrotten har namnet idrottsamenorré uppkommit. Detta på grund av ökad rapportering om amenorré drabbade kvinnor inom idrotten. Syftet med studien var att belysa kvinnliga elitidrottares tankar om amenorré. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer med elitidrottande kvinnor som är aktiva inom lagidrott. Intervjuerna grundades på en intervjuguide och inför intervjuerna genomfördes två pilotintervjuer. Studien visar att av de sju elitidrottande kvinnorna som deltog så har tre kvinnor personliga upplevelser av amenorré. Många av de resterande respondenterna hade upplevt amenorré hos någon närstående. De respondenter som själva varit drabbade hade under den aktuella sjukdomsperioden inte sökt hjälp. Vidare visar resultatet att informationen som kvinnliga elitidrottare får idag är otillräcklig eller i många fall obefintlig. Detta gäller som idrottskvinna men även som kvinna i samhället. Få respondenter upplevde att de fått information om amenorré utanför idrotten. Även informationen kring menstruation saknades inom idrotten och kunde också beskrivas som bristfällig i samhället. Respondenterna som deltog i studien hade många bra idéer och tankar om hur utveckling av informationsarbetet kunde se ut, både inom elitidrotten, ungdomsidrotten och i skolan.  Slutsatser som kan dras av studien är att relativt få av kvinnorna hade upplevelser av amenorré. Kvinnorna upplevde ett positivt samtalsklimat kring menstruation inom sina lag, vilket kan vara av stor vikt om man själv blir drabbad av amenorré. Informationen om amenorré inom elitidrotten ansågs bristfällig, vilket tidigare forskning bekräftar. Vidare belyser resultatet i studien hur arbetet kring informationsspridning skulle kunna se ut och hur respondenterna helst skulle motta informationen.