De med makt säger:

Jag kan inte uttala mig

i enskilda fall

och håller alla kvar

under ytan

i namnlöshetens träsk,

ser inte sig själva

i den flyende,

ser inte sig själva

i den behövandes anlete,

ser inte sig själv;

demoniserar barn via knäledsmätning

och

frenologerna och hydrorna njuter vetenskaplig sannings sötma

och

de mäktiga som inte

kan, får, vill, törs

uttala sig om

det enskilda fallet

gör barnet till en demon

För alla andra finns

endast enskilda fall,

våra barn,

våra grannars barn,

våra grannars grannars barn,

våra grannars grannars grannars barn.

De säger också att det

inte finns plats,

att andras barns liv kostar för mycket

och

de har skrivit under på

att barn

är barn

är barn

oavsett

vems barn

och

vilket barnet är,

men ändå finns

inte plats för

andra barn än de

utvalda barn som har namn

innanför den gräns som skulle kunna vara rörlig,

men är en mur.

Men,

tolv barn i en grotta

tolv barn i fotbollslaget Vildsvinet

långt bort kom

mycket nära

och

hundratals hjälpte till

och

nyheter meddelades över hela världen

om de tolv enskilda barnens fall

och

då visade det sig att

det mänskliga finns kvar

och

de tolv barnen befriar oss från att skilja på

barn

och

barn

och

nu kommer vi att lära oss av det

och

handla som om alla räknas

också

de som tidigare

inte kunnat uttala sig

om enskilda fall

kommer att se sig själva och andra

som enskilda fall

och

de som är vi kommer fortsättningsvis att se till

att

alla fall är

enskilda

och

alla barn har ett namn.

Ditt namn.

Mitt namn.

Sitt namn.