I en värld präglad av en tilltagande globalisering har mobiliteten bland individer och företag ökat märkbart. Gränsöverskridande transaktioner är allt vanligare förekommande och har uppmärksammats särskilt i de fall där företag använt sig av avancerade skatteupplägg i syfte att skatteplanera och därmed minska sin globala skattebörda. Fenomenet som sådant adresseras ofta under etiketter såsom tax avoidance, skatteplanering och aggressiv skatteplanering.

EU:s ändrade attityd gentemot det skatterättsliga området under de senaste åren illustrerar ett paradigmskifte. EU har de senaste femtio åren sett nationella skattesystem och skatteregleringar som potentiella hinder för den inre marknaden. Fokus har därmed legat på såväl avregleringen och funktionen av den inre marknaden som finansieringen av EU som institution. De senaste årens regleringar, bland annat EU:s tax avoidance package, skiljer sig märkbart från detta synsätt. Fokus har istället lagts på de individuella medlemsstaterna och skyddet av deras skattebaser. EU har sakta men säkert vidtagit åtgärder för att stötta  medlemsländerna genom att öka transparensen dem emellan och stärka idén om lika villkor och rättvis beskattning mellan skattebetalare. Paradigmskiftet kan ses i en kontext som dels inkluderar tidigare finanskrisers påverkan på statskassor, dels det internationella samarbetet mot ett starkare skydd av skattebaserna där vi exempelvis kan se OECD:s BEPS-projekt.

Den här boken diskuterar fenomenet tvärvetenskapligt genom att involvera den rättsvetenskapliga och ekonomiska disciplinen. Flertalet bidrag behandlar rättsliga frågeställningar utifrån den individuella medlemsstaten, den nationella lagstiftaren och EU vilket resulterat i ett ”top-down”-perspektiv. Även ett ”bottom-up”-perspektiv appliceras då flertalet ekonomiska texter utgår huvudsakligen från skattebetalaren och företaget.