Lärare i fritidshem/fritids som profession har svårt att formulera sitt eget kunskapsfält vilket enligt professionsteorin krävs för att tydliggöra professionens egen logik (Brante, 2014). Syftet med föreliggande studie är att beskriva och undersöka lärare i fritidshem professionsutveckling och logik mellan 1880-talet och 2017. Metod Metoden är diskursanalys (Fairclough, 2013) av policydokument, historiska texter och tidigare forskning i syfte att identifiera och beskriva de diskurser som strukturerar professionens kunskapsfält och logik mellan 1880-talet och 2017. Teoretisk inramning Teoretiskt utgår studien från professionsteori (Brante, 2014) och en framträdande roll i vår analys har de analytiska begreppen ontologisk modell och professionslogik. Förväntade slutsatser En preliminär analys visar att professionen mellan 1880-talet och 2017 har varit i ständig rörelse och arbetet inom ramen för fem olika ontologiska modeller baserade på olika professionslogiker. De ontologiska modellerna är Arbetsstugan ca (1887–1940), Eftermiddagshemmet (1940–1960), det Fristående fritidshemmet (1960-1985), det Integrerade fritidshemmet (1985-2008) och det Didaktiska fritidshemmet (2008 - ). Dessa fem ontologiska modeller finns representerade i både lärarutbildning och fritidshemmets verksamhet vilket kan vara en förklaring till professionens svårighet att definiera ett tydligt kunskapsfält. Relevans för pedagogiskt arbete Studien och analysen har stor relevans för både lärarutbildning och pedagogiskt arbete i fritidshem. För verksamma lärare i fritidshem är det av stor vikt att vara medveten om att professionen i sin praktik använder sig av olika ontologiska modeller och logiker. Likaså bör detta bli ett innehåll i lärarutbildningen och kan ses som ett led i att stärka och tydliggöra professionens kunskapsfält.