hig.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mål, styrning och lärares frihet i yrkesutövningen: En studie av 1946 års skolkommissions betänkande och Lgr 62
1994 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Detta arbete har gjorts som en första del i en planerad doktorsavhandling. Jag har här prövat att analysera styrning av lärare utifrån två texter från ske-det kring grundskolans genomförande. Det ena dokumentet är en utrednings-text, 1946 års skolkommissions betänkande (SOU 1948:27), och den andra ett styrdokument, den första läroplanen för grundskolan, Lgr 62.

Begrepp som är relevanta för analys och diskussion av texterna behandlas förhållandevis utförligt. I textanalyserna har jag fokuserat på aspekter som kan spegla förhållandet mellan högre och lägre nivåer i skolorganisationen och intresserat mig för hur mål relateras till lärares uppgifter i dokumenten och hur styrning där balanseras mot dessas intresse av yrkesmässig frihet att omsätta mål i praktisk verksamhet.

För att bättre kunna belysa flera styrningsaspekter på makro- och på mikro-nivå i skolorganisationen har jag använt två vitt skilda teoretiska analysverk-tyg, för styrningens grund och art SLAV-projektets organisationsteoretiska referensram (Berg, 1990, 1991) och för mål och anvisningar för genom-förandet Bernsteins (1977) kritiska läroplanskodsbegrepp. I Lgr 62 har även centrala styrningsavsnitts språkliga form som uttryck och medel för kom-munikation av styrning från högre nivåer mot lägre verkställande nivå analy-serats utifrån en enkel modell (Lind, 1981).

Hypotetiskt ser jag skeendet inom skolorganisationen efter grundskolans genomförande och framåt, åtminstone t o m Lgr 80, som en utveckling från det Bernstein kallar samlingskod mot det han kallar integrerad kod. I de två dokument jag studerat finns en sådan tendens, men den är starkare i det tidi-gare dokumentet. Detta hänger troligen samman med dokumentens skilda karaktär. För att avgöra om mitt kodbytesantagande har grund, krävs en vidare analys av flera senare läroplansdokument.

Det dilemma, som ideologiskt betingad styrning för att förändra en lägre nivås agerande på ett traditionellt fritt professionsplan, innebär, har jag funnit avspeglat på olika sätt i dokumenten. Speciellt märks i Lgr 62 en kluvenhet, som kan tolkas som bristande tilltro till lärarkollektivet.

Place, publisher, year, edition, pages
Gävle: Högskolan i Gävle/Sandviken , 1994. , p. 98
Series
Working Paper / Högskolan Gävle-Sandviken, ISSN 1102-5476 ; 20
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-28516OAI: oai:DiVA.org:hig-28516DiVA, id: diva2:1263684
Available from: 2018-11-16 Created: 2018-11-16 Last updated: 2018-11-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 150 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf