Bakgrund

Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till lidande och försämrad arbetsförmåga både i Sverige och internationellt. Effektiva insatser för att förebygga eller minska psykisk ohälsa är därför av stor betydelse för både folkhälsa och arbetshälsa. Företagshälsovården (FHV) är en viktig aktör på svenska arbetsplatser då majoriteten av alla anställda har tillgång till denna tjänst. Kunskapen är dock begränsad vad gäller effekter av de förebyggande eller rehabiliterande insatser som ges av FHV kring psykisk ohälsa. Denna litteratur-genomgång publicerades först 2015 och har nu uppdaterats med studier publicerade fram t.o.m. maj 2017.

Syfte

Att genomföra en systematisk kartläggning av nationell och internationell forskning där insatserna getts av företagshälsovården för att förebygga eller minska psykisk ohälsa i arbetslivet.

Metod

Litteratursökningar gjordes i fyra databaser och det vetenskapliga underlaget kom att utgöras av 33 studier varav 12 är nytillkomna i denna uppdatering. Prospektiva studier med eller utan jämförelsegrupp inkluderades. Urval av studier och kvalitetsgranskning gjordes av två oberoende forskare.

Resultat

I 18 av studierna utvärderades rehabiliterande insatser som riktade sig till an-ställda sjuk-skrivna p.g.a. psykisk ohälsa, i elva studier insatser till anställda i risk för psykisk ohälsa och i 4 studier utvärderades förebyggande insatser. Drygt hälften av de inkluderade stud-ierna (17 studier) var från Nederländerna. Tjugoen av 33 studier bedömdes ha medelhög eller hög kvalitet. För rehabiliterande insatser som ges till anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa indikerar det vetenskapliga underlaget att problemlösningsbaserad metod och KBT med arbetsplatsinriktning minskar sjukskrivning och/eller påskyndar arbetsåtergång jämfört med sedvanlig insats. Effekten är oklar för övriga rehabiliterande insatser. Kunskapsläget är oklart gällande effekter av förebyggande insatser och effekter av insatser som ges till anställda i risk för psykisk ohälsa. Några av studierna tyder på positiva effekter men insatserna som utvärderats är olika och det är viktigt att försök till replikering görs av dessa utvärderingar. Det finns ett behov av att förebyggande insatser utvärderas med ett forskningsupplägg som ökar möjligheterna att dra slutsatser om effekter. Flera studier indikerar också att det inte finns en tydlig relation mellan omfattning av symtom och arbetsåtergång. Detta understryker vikten av att vid insatser aktualisera arbetsåtergång tidigt i processen och att erbjuda metoder för samtidig symtomhantering och arbetsåtergång.Sammantaget indikerar resultaten att arbetsplatsinriktade insatser med KBT eller problemlösningsbaserad metod som ges via FHV kan förkorta tid till arbetsåtergång bland anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa och att särskilt förebyggande insatser behöver utvecklas och utvärderas ytterligare.