Akademin och forskningens villkor undergår en mängd granskningar, och ett fokus på genus och jämställdhet har varit närvarande i denna forskning under en längre tid. Dock har andra maktordningar, så som etnicitet, klass eller funktionsvariation, lämnats utanför dessa granskningar, vilket är särskilt tydligt gällande forskningen som bedrivs i Sverige och studiet av den svenska akademin. Det är av stor vikt att undersöka dessa processer i strävan mot ett inkluderande och hållbart arbetsliv. Rekryteringsprocesser och tilldelning av forskningsmedel har ofta visat sig missgynna kvinnor och minoriteter. Samtidigt ses erhållandet av forskningsmedel som en kvalitetsstämpel. Likaså poängteras betydelsen av antalet publikationer i vetenskapliga tidskrifter och citeringsmått, dvs. hur frekvent artik-larna är refererade till. Vilka bedömningskriterier som används, och hur dessa konstrueras och tillämpas, har visat sig vara både svårartikulerat och variera mellan forsknings-discipliner, samt mellan och inom specifika kontexter, så som inom en professors-rekrytering eller granskning av en ansökan om befordran till professor.

Syfte: Inom ramen för ett projekt som utforskar hur forskningsmeriter för kvinnor och män med eller utan utländsk bakgrund konstrueras och värderas i sakkunnigprocesser, fokuseras i denna presentation på bedömningskriterier för rekrytering och befordring av professorer.

Metod: Sakkunnigutlåtanden och rekryteringsgruppers protokoll från samtliga 50 professorsrekryteringar (drygt 370 sökande) under en femårsperiod från ett av Sveriges ledande universitet har granskats, och tillämpningen av olika bedömningskriterier har kodats genom en innehållsanalys. Jämförelser har gjorts mellan olika vetenskapsområden, och betydelsen av sökandes kön och etnicitet (vilken del av världen sökande kommer ifrån) har utforskats. En annan studie har fokuserat på betydelsen av antalet publikationer för individers möjlighet till professorsbefordran inom fyra olika ämnesområden (inkl. psykologi, nationalekonomi, delar av biologi respektive fysik). Även här undersöks betydelsen av sökandes kön och etnicitet.

Resultat: Resultaten pekar på olikheter i vilka bedömningskriterier som betonas i sak-kunnigutlåtandena, och hur skiftande dessa kriterier konstrueras (ibland explicit formulerat av sakkunniga, men oftare för-givet-tagna tolkningar). Det är en stor variation i hur enskilda sakkunniga (inom och mellan de olika utlysningarna) konstruerar exemp-elvis kärnområdet för en utlysning, hur vetenskapliga publikationer eller doktorand-handledning värderas samt betydelsen av pedagogisk meritering. Relevanta meriter, så som de formulerats i utlysningstexten, belyses inte alltid systematiskt och likvärdigt. Det finns vissa tecken på att sökande från utlandet kan bedömas annorlunda än sökande med starkare anknytning till Sverige, och särskilt universitetet i fråga. Detta kommer att undersökas vidare i kommande analyser. Resultat från studien som undersöker betydelsen av antalet publikationer för professorbefordran väntas bli klart inom kort, och kan belysa hur just detta bedömningskriterium används.