Bakgrund

Det har länge varit känt att kvinnor har betydligt sämre arbetshälsa än män. En viktig orsak är att kvinnor och män till stor del befinner sig i olika branscher, men forskning tyder påatt arbetshälsan är ojämnställd även inom t.ex. städbranschen, monteringsyrken och detaljhandel. Kvinnor och män i dessa yrken har ofta olika arbetsuppgifter och kvinnornas uppgifter är överlag mer enahanda och repetitiva än männens. Kvinnor tros också ha en högre biomekanisk belastning än män när de utför samma arbetsuppgift, möjligen därför att arbetsstationer och verktyg ofta anpassats utifrån mannen som norm. Könssegregeringen på arbetsmarknaden och inom organisationer verkar alltså vara en viktig orsak till bristande jämställdhet i belastningsrelaterad arbetshälsa inom vissa yrken. Kunskapen om hur arbetsroller och arbetsvillkor påverkar belastningar hos kvinnor och män är i stora delar åldersdigen och inte anpassad till svenska förhållanden. Dessutom saknas studier av könsskillnader i fysisk belastning i relation till hur arbetet organiseras på enskilda arbetsplatser. Detaljhandeln är en lämplig bransch att studera då den sysselsätter män och kvinnor i någorlunda likartad omfattning och förekomsten av belastningsbesvär är hög. Dessutom har forskning visat att de arbetsuppgifter som förekommer i detaljhandeln har en stor spännvidd i fysisk belastning och att de olika arbetsuppgifterna är genuskodade, dvs ses som ”kvinnliga” eller ”manliga”.

Syfte

Att undersöka kvinnors och mäns arbetsuppgifter, arbetsbelastningar, arbetsvillkor och belastningsbesvär inom en organisation i detaljhandeln, och förklara organisatoriska orsaker till könsskillnader och -likheter. Syftet är också att ta reda på hur dessa förhållanden ändras över tid.

Metod

Två matvarubutiker inom samma koncern med vardera ca 50 anställda studeras. I varje butik samlas data in vid två tillfällen med ett års mellanrum. Kvantitativa och kvalitativa metoder används: Semi-strukturerade intervjuer med chefer för att kartlägga organisationoch bemanning; enkät till de anställda med frågor om arbetssituation, muskuloskeletala besvär mm; fokusgruppsintervjuer med ett urval anställda för fördjupad insikt i arbetsroller, arbetsvillkor och arbetsmiljö; mätning av arbetsställningar, arbetsrörelser och puls på ca hälften av de anställda. Under mätperioden dokumenteras olika arbetsuppgifter i en dagbok och under en dag videofilmas den anställde under arbete. Datainsamling påbörjas i mars 2018 och preliminära resultat väntas tillgängliga under våren. Studien finansieras av Arbetsmiljöverket och Högskolan i Gävle.