Bakgrund

Ohälsosamma matvanor och stress bidrar till sjukskrivningar och nedsatt arbetsförmåga genom övervikt, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Slimmade organisationer och flexibla arbetstider begränsar möjligheten att äta hälsosamt i samband med arbete. Särskilt utsatt är personal med skift- och schemalagt arbete. Att inte kunna på-verka när man äter under arbetspasset kan öka stress och irritation, med risk för sänkt prestations- och koncentrationsförmåga. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) syftar till att främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Det finns ingen lagstiftning angående matrastens längd eller utformningen av matrum. Arbetsgivaren har rätt att byta ut raster mot måltidsuppehåll, det senare innebär måltid om arbetssituationen medger det. Personal med ständig larmberedskap kan arbeta en hel natt utan möjlighet att äta. Detta är tveksamt med hänsyn till hälsa, säkerhet och arbetsförmåga.

Syfte

Studiens syfte är 1) att få en bättre förståelse av de faktorer som påverkar möjligheten och formerna för att äta i samband med natt- och skiftarbete och de val anställda gör utifrån de förutsättningar som finns 2) att öka förståelsen av hur arbetsmåltiden påverkas av organisatoriska och psykosociala förhållanden, och måltidens betydelse för återhämtning, välbefinnande och hälsa.

Frågeställningar

Hur gestaltas arbetsmåltider för personal med skift- och schemalagt arbete? Vilka strat-egier och handlingsutrymmen har personalen för att planera sina arbetsmåltider? Vi kommer särskilt att uppmärksamma vad personalen äter, under vilka omständigheter de äter samt vilken betydelse måltiden har för välbefinnande och gemenskap.

Urval och metod

Enkät riktas till anställda med dag-, skift- och schemalagt arbete inom industri och hemtjänst. Intervjuer genomförs med chefer inom dessa verksamheter.

Resultat

Studien startar våren 2018 med inledande intervjuer och test av enkät till målgrupper efter arbetsplatsbesök. Under konferensen kommer vi att kortfattat sammanfatta den forskning som finns inom ramen för våra frågeställningar samt att redovisa resultat från några intervjuer med chefer.

Genom vårt deltagande vill vi bidra till att sätta arbetsmåltiden på agendan inom arbetsmiljöforskning och diskutera med andra forskare hur de ser på arbetsmåltiden ur ett arbetsmiljöperspektiv.