Sedan 1990-talet har det blivit vanligt att olika vårdverksamheter läggs ut på entreprenad. Trots det är området lite beforskat och det är oklart vad marknadisering och outsourcing innebär för vårdpersonalen. I fokus för undersökningen står en gruppbostad för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som genom upphandlingar har bytt huvudman fem gånger under åren 1999-2015. Intervjuer har genomförts med fyra personer som arb-etat under minst fyra olika huvudmän. Därutöver har information insamlats via kommu-nala dokument och informationsintervjuer med kommunala tjänstemän. Undersökningen är en fallstudie och de frågor som ställs till vårdpersonalen rör på vilket sätt personalens arbetsinnehåll, utvecklingsmöjligheter, relation till arbetskamrater och relation till bruk-arna påverkas av upphandlingarna och därmed av byten av huvudman.

Intervjusvaren visar att chefsbyten som kan följa av en upphandling spelar roll för vård-personalen liksom förhållanden som rör arbetstider, ersättningar vid jourtjänstgöring och möjligheten att sätta in vikarier. Studien visar att chefsrollen stegvis ändrats med åren. Från att i början av 2000-talet ha varit en person i arbetslaget med vissa ledningsuppgifter är chefen idag en person med ansvar för många boenden med begränsad närvaro på den enskilda arbetsplatsen och högst begränsat deltagande i de praktiska rutinerna med brukarna. Vid den studerade gruppbostaden tycks detta ha lett till ett ”vacuum” där per-sonal ibland sett sig övergiven med mer slitningar i personalgruppen som följd. Eftersom studien skildrar förändringar under en 16-årsperiod går det inte alltid att säga vad som är knutet till generella förändringar som t ex ökade krav på utbildad personal och vad som beror på respektive företags policy och kompetens. Men upphandlingssystemet kan bidra till att chefen byts, olika administrativa rutiner måste läggas om, anhöriga och personal måste delge information om brukarna osv varje gång byten sker, vilket kan innebära en belastning för vårdpersonalen. Förutom att detta är försummade aspekter som har betydelse för såväl personal som brukare kan det ses som en ”transaktionskostnad” som inte tas med i beräkningen när olika verksamheter upphandlas.