Undersökningen har till syfte att undersöka hur vårdnadshavare upplever mötet med pedagoger vid lämning och hämtningssituationer. Den valda metoden är traditionella enkäter i pappersform. Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, med centrala analysbegrepp som relationer och kommunikation, mellan vårdnadshavare och pedagog. Resultatet påvisar att vårdnadshavare anser att det är viktigt, att någon pedagog möter upp dem när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan. Vårdnadshavarna uppger att pedagogerna oftast är närvarande vid dessa situationer, med undantag vid stressade situationer som när många barn lämnar samtidigt eller när barnen äter frukost. Det framkommer från vårdnadshavarna att det har en stor betydelse att pedagogerna för en dialog med deras barn samt med dem själv. Vårdnadshavarna belyser att pedagogerna inte alltid har uppsikt över vad deras barn har gjort under dagen, vilket det uttrycks en önskan om. I det vanligaste samtalsämnet framkommer det från vårdnadshavarna, att det oftast handlar om vad som kommer att ske under dagen när man lämnar sitt barn. När vårdnadshavarna hämtar sitt barn på förskolan kan samtalsämnet variera beroende vilken ålder deras barn är i. Diskussionen som förts är att vårdnadshavarna upplever lämning och hämtningssituationer olika, beroende om de har yngre eller äldre barn. Det framkommer också att vårdnadshavarna upplever pedagogerna olika när de lämnar och hämtar sitt barn, där det framkommer att kommunikationen ibland brister mellan vårdnadshavare och pedagoger. Detta kan i sin tur leda till att interaktion och relationsprocessen mellan varandra blir lidande, där man inte längre känner att man har respekt och förtroende för varandra. Kanske är det av den anledningen som vårdnadshavarna anser att det är viktigt att bli bemött av en pedagog, där de vill att kommunikationen fungerar för att ge trygghet och tillit när de lämnar sitt barn - det bästa de har!